Lenas blogg

Grattis till alla ettåringar!

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Blev så glad när jag loggade in här (det var länge se'n) och hittade alla duktiga ettåringar - GRATTIS till er allihop! Själv har jag hoppat fram och tillbaka mellan rökare och icke-rökare. Just nu röker jag inte och hoppas det ska förbli så. Känner mej återigen övertygad om att den här gången ska det gå! Än så länge känns det lättare än det gjort de andra gångerna. Och förmodligen är det så att alla mina tidigare försök har långsamt, långsamt byggt upp mej så att jag kan klara det. Jag var en av de första här på loggen, sedan trillade jag ett antal gånger, var tillbaka, gav upp, osv osv. Ingen väg att rekommendera men jag tror att alla behöver hitta sin väg och behöver "röka färdigt". Och framför allt sluta för sin egen skull, inte för någon annans. Även om barn, djur och andra älsklingar självklart blir glada om man slutar. Nu tror och hoppas jag att detta är min rätta väg och att jag äntligen slutar. Jag gör inte så stor dramatik av det den här gången. Springer inte till spegeln en gång i kvarten för att se om hyn blivit rosig, luktar inte på alla blommor jag ser för att kolla luktsinnet. Men jag lägger undan 50 kronor om da'n och ska köpa mej något fint när vårsolen kommer.
Än en gång: jättegrattis till alla mina gamla kompisar som fortfarande håller sig rökfria, jättebra jobbat! Och alla ni nya: förr eller senare går det, även om man trillar en eller flera gånger på vägen dit.
Många kramar

Läget är lugnt!

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Det här är andra gången jag försöker sluta röka i år. Förra gången var jag härinne jättemycket, läste, kommenterade och fick massor med stöd. Är oerhört tacksam för det, tack tack till alla!! Den här gången känns det inte alls lika dramatiskt att sluta röka, har en rätt avslappnad inställning till det här. Tänker inte mycket på rökningen, det kommer något enstaka sug - men det är försumbart. Jag har lärt mig "surfa" på suget, bara låta det komma, bryta ev tokiga tankar genom att göra något, resa mig upp, gå ut - och plötsligt är suget borta. Sedan kan det gå flera timmar innan det händer igen. Jag vill absolut inte slå mig för bröstet och säga att "bra karl reder sig själv"! Men det känns som om jag är inne i en ny fas nu där jag snudd på är redo att flyga själv. Och jag önskar att alla ni som kämpar i början av er rökfria karriär snart får samma känsla! Men ha inte för bråttom, ta det lugnt, ät medicin så länge du tycker att du behöver och så att du känner dig trygg. Stå på dig gentemot läkare och slutaröka-tanter som har andra idéer. Själv har jag haft en diskussion med vårdcentralen, den läkaren skrev ut recept på en kur med Champix trots att jag kände att jag behövde mer tid. Den här gången har jag fått en längre kur, via företagsläkaren. Det kanske är därför jag känner mig så lugn? Så jag vill bara hälsa till alla vänliga själar härinne - hos mig är det lugnt och jag hoppas jag kan dela med mig lite av lugnet!
Många kramar och lycka till från en mycket tacksam Lena, som aldrig fixat detta utan er!

Minovetal?

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Till varkvinna2000: du tipsade om minovetal som kompenserar C-vitaminbristen och tar bort röksug. Var hittar jag det?
Lena

Måndag

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Måndag och jobb igen. Helt ensam är jag, kiosken ligger inom räckhåll - men där kan den ligga! De har ingen kund i mej idag! Tack vare de kommentarer jag fick på mitt förra inlägg så känner jag mej mycket säkrare. En kommentar fastnade särskilt, "grubbla inte så mycket". Det är precis det jag gör, håller på och dividerar med mej själv, fram och tillbaka. Ska försöka slappna av mer och inte fundera så mycket. 90% av tiden är jag ju inte röksugen så vad är det att bråka om? Jag tror Lucky-Lucy har alldeles rätt i att en del av mej lever sitt eget liv....
För övrigt var helgen jätteskön. I fredags restaurangbesök, i lördags surströmming/räkor med goda vänner, i söndags gospelkonsert och sedan trädgårdspyssel. Och dessemellan fikapauser och småprat - och det kändes mycket bra att krama om min man och vara helt säker på att inte lukta rök!
Så visst överväger fördelarna!
Kram och tack alla goda själar!
Lena

Dag 3

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

En hel dag till utan cigg - och jag har bara varit röksugen ett par gånger, helt otroligt. Jag hoppas verkligen att jag klarar av det här denna gång. Hemma är det enklast (precis som det var förra gången). Jag håller på i trädgården, äter frukt, pysslar i växthuset, tiden går och röksugen bara svindlar förbi snabbt. Men när jag är på jobbet och ensam, då är det en kamp. Då börjar förhandlandet - äh, du kan ju köpa ett paket, det är ingen som ser, vad gör det, osv. Där har jag inte hittat någon bra strategi ännu. Det var lite bökigt i fredags på jobbet men jag klarade det eftersom jag var på en massa möten tillsammans med andra. Men jag kommer ihåg hur det var förra gången, jag började smygröka på dagarna på jobbet när jag var ensam. Och snart rökte jag som vanligt igen. Jag måste tänka ut något som funkar, som hindrar mej från att gå de 50 metrarna till kiosken och köpa cigg. Hemma klarar jag det nog för att jag kan gå ut och göra något handfast - i trädgården, tvättstugan, laga mat eller baka. Men på jobbet? Jag jobbar med administration och människor så antingen pratar jag med folk eller sitter vid datorn. Inte så handfast precis...Att ta en promenad törs jag knappt, kiosken ligger alldeles för nära. Själva röksuget är inte så svårt, då hjälper det att dricka vatten eller ta en frukt - men vanan att gå ut en stund med en kopp kaffe och en cigg är mycket värre. Och det är det svåra, vad göra istället? Jag funderar vidare, kanske det löser sig i drömmen....
Go' natt!
Lena

Första dagen lugn!

Igår rökte jag 15 cigarretter.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Idag är min första rökfria dag! Igår kämpade jag som 17 för att få i mig mina vanliga 20 cigg, men det gick inte. Halv elva igår kväll stod jag på altanen och kämpade med den sista, tänkte att jag måste ändå röka hela nu när det är den sista. Men jag klarade bara halva.
Sedan gick jag en runda och slängde askkoppar, tändare, de 5 cigg som blev kvar, direkt ut i soptunnan alltihop. Och idag kommer sopbilen så det finns ingen chans att försöka leta upp någon fimp.
Morgonen har fått i lugnets tecken, inget sug. Bara lite ovant att inte gå ut och röka det första man gör. Eller som nu, efter fikat på jobbet. Nu hoppas jag att det fortsätter såhär, vill inte trilla dit igen. Jag har redan bokat in en del roliga saker - igår började jag på vattengympa - det var kul med superbra musik, ikväll börjar gospelkören - också bra musik, på lördag surströmmingsskiva (nä, själv äter jag räkorI) med rökfria vänner.
Och vips så har det gått flera dagar med roliga saker.
Och till Paula: visst ska vi komma lika långt som våra nya och gamla vänner som nu är rökfria - mammajane, Lotta, Tokfria, liselott, Millis, Laureen m fl.
Kram
Lena

Fler biverkningar...

Igår rökte jag 15 cigarretter.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Antalet cigg sjunker, på torsdag är det noll! Biverkningarna av Champix har lagt sej lite nu, har inte längre någon sjuk-känsla. Men jag drömmer däremot! Inatt vaknade jag kl 3, arg som ett bi! Jag hade drömt att min man stod på altanen och pratade med sin kvinnliga chef, som är på väg att skilja sig. De såg mej inte och jag hörde att han erbjöd henne att bo hos oss ett tag tills det lugnat ner sig hemma hos henne. Då blixtrade jag till samtidigt som de började kramas! Och då vaknade jag, urförbannad på min man. Som tur var sov han för det tog mej en stund att fatta att jag drömt. Då bestämde jag mig för att gå in i drömmen igen (jag har den där förmågan att somna om och fortsätta drömma, och då kunna styra den själv - rätt praktiskt!). Jag somnade om och gick direkt fram till "den andra kvinnan" och sa åt henne att flytta ut. Sedan blev det lugnt och jag vaknade på gott humör imorse. Rätt intressanta biverkningar, man undrar vad Champix egentligen gör med en....Men det kan ju aldrig vara lika illa som med tobaken så jag fortsätter nog med tabletterna.
Ha det bra alla som kämpar!
Lena

Dag 10 med Champix...

Igår rökte jag 15 cigarretter.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Jag har ätit Champix förut men kan inte minnas att jag då hade så många biverkningar. Den här gången är det annorlunda. Det tog mej några dagar att koppla ihop mitt mående med Champix.De senaste dagarna har jag gått och väntat på att en förkylning skulle bryta ut, men den kommer aldrig. Och när jag läser bland biverkningarna finns frossa, feber, förkylningskänsla, att inte må bra-känsla med. Och det stämmer precis på mej! Snarkningar finns också med och min man har sovit rätt dåligt de sista nätterna....Sedan var det illamåendet. Men jag röker lite mindre än vanligt, inte med flit utan för att jag inte blir sugen. Så då är allt egentligen ganska bra, trots biverkningar. Och de går ju över, det vet jag. Nu ska jag strax iväg och hämta min 16-åriga dotter från en fest. Jag är inte glad för att köra mitt i natten men hellre det så jag vet att hon kommer hem. Dessutom kan man se i vilket skick hon är....
Ha en fortsatt, rökfri och solig helg!
Kram
Lena

Effekt

Igår rökte jag 17 cigarretter.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Äntligen börjar jag känna någon effekt av Champix, förutom illamåendet förstås...Igår "missade" jag en morroncigg, idag ciggen efter morronfikat - utan att jag gjorde något medvetet val. Det blev inget sug helt enkelt. Nästa torsdag är det stopp och det känns helt lugnt. Lugnt verkar det däremot inte vara på vissa ställen här. Jag tycker inte det var rätt att ta kontakt med någon annan rent privat på det sätt som gjorts. Men jag har förståelse för det! Man kommer så nära en del människor här och blir ofta mycket berörd. Jag har själv både skrattat och gråtit med andra. Och som någon annan skrev: det här med att sluta röka blir också en känslomässig resa, man dövar känslor med tobak ungefär som med andra droger. När en alkoholist blir nykter pratar man om "rosa moln". Man blir så överlycklig att man blir nykter så man är inte riktigt "klok". Och jag tror det blir samma sak här, man blir lätt euforisk när man blir rökfri. Och då är man inte så omdömesgill som man normalt sett är.
Det är bra att man inte kan leta upp varandra privat via den här sidan längre. Om man vill ha en privat kontakt går det att lösa ändå - under förutsättning att bägge vill förstås!
Hoppas ni som påverkas av det här strulet ändå håller er rökfria!

Förberedelse

Igår rökte jag 20 cigarretter.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Känner mig helt lugn inför rökstoppet den 4 september, nästan oroväckande lugn....kan det bero på att jag fortfarande röker som vanligt?? Är inne på dag 4 med Champix så det har väl inte hunnit hända så mycket ännu. Men jag börjar tycka att det smakar illa i munnen när jag röker. Och smaken sitter i länge. Jag tror att jag ska börja förbereda mig lite mer strukturerat. Att verkligen fundera över vad som hände förra gången och vilka mina högrisksituationer var. En minns jag speciellt - vid 3-tiden på eftermiddagen - då var jag ensam kvar på jobbet, ingen såg mej, jag kunde smita iväg och köpa cigg när jag ville. Och det gjorde jag ibland - och åkte tillbaka såklart. Nu är min situation på jobbet annorlunda, arbetar ensam för det mesta. Lite orolig är jag för hur jag ska tackla det. Jag får plocka fram alla gamla tips - gå runt huset, ta inte med pengar, drick vatten, ät frukt, logga in här, gå på biblioteket (det kom jag på just nu, där får man ju inte röka!), leta på YouTube efter mysig musik, osv. Det här låter väl bra? Tror nog jag fixar det här.
Kram och hoppas alla ni andra fixar det också!
Kram
Lena

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se