Stinas blogg

Mitt så kallade liv

Igår rökte jag 6 cigarretter och snusade inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Har aldrig provat att skriva av mig om röksuget, kanske kan detta vara precis vad jag behöver för att få min hjärna att sluta vilja ha giftpinnarna? Kognitiv terapi är nog annars på tur...

Feströkare sedan jag var 17 år, så fort livet blir till en snart 30 årig daglig fest . :) Slutat och börjat, förstår inte vad det är som jag attraheras av med själva rökningen, mår alltid skitdåligt efter första ciggen vid ett litet uppehåll.. Att sluta röka är en vinst: jag sover mycket bättre och känner mig inte som en gammal askkopp, konditionen blir så snabbt bättre och man känner sig ren och har plötsligt väldigt mycket pengar att röra sig med! Att röka är samtidigt högsta vinsten ur ett annat perspektiv. ..

Min situation är så komplex, en del av mig har aldrig velat erkänna att jag är rökare, det har varit förnekande och framförallt har jag tyckt att det är en dålig egenskap varav jag har aldrig rökt på jobbet eller offentligt på stan. Istället har jag blossat hemma på kvällarna, längtar hem efter min cigg på balkongen och i goda rökares sällskap... Förr var det lätt att sluta ett tag men nu efter åter ett gradvis upptrappande och semester och gott vin har jag fastnat i den dagliga fällan. Och jag vill verkligen inte röka längre, jag känner mig ofräsch och nedstämd av cigaretterna och trots detta och att jag varje dag kastar överblivna paket och rensar undan askfat blir jag som tokig efter cigaretter fram åt kvällen. Under dagen finns inget sug alls om jag inte är hemma och uttråkad. Som nu, är på jobbet och trots att jag skriver om att röka är jag inte det minsta sugen. Men vänta tills ikväll...

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se