3 månader har gått och jag mår bra idag. Var orolig för min psykiska hälsa undervägs men det verkar som om jag har klarat avvänjningen utan några bestående men. Jag kan stå ut med mej själv igen :).
Nu återstår bara att fixa tänder och några skadade muskler och sen blir jag som ny :).
Jag kanske ska börja röka först när jag blir 88,5 ........ om jag nu kommer ihåg det :)
gaia

... då jag började röka så var man inte medveten om nikotinets skadlighet som man är idag. Jag började först när jag tjänade mina egna pengar och kunde själv bestämma vad de spenderas på. Det var sällsynt att vuxna kvinnor rökte när jag var ung men det var många unga som började med mej.
Visst hostade gamla rökgubbar men det skulle aldrig drabba mej. Jag skulle sluta ifall jag mådde illa. Ja, jag skulle kunna sluta när som helst om jag ville. Men jag ville ju aldrig sluta för jag kände ingen tvång att göra det.

Det verkar att om en man fattar ett beslut så genomför han det som beslutades utan att fundera så mycket medan han jobbar sej fram till målet. En kvinna velar fram och tillbaka ,förhandlar med sej själv , återkallar, skjuter på, fryser in , bryter av mitt i det hela. Lätt att få motgångar när man börjar ifrågasätta det man har bestämt :). Vi kvinnor har kanske svårare att lita på oss själva ? Jag hade i alla fall svårt att samla modet så det räckte till ett beslut.
Jag tycker att man inte ska göra nikotinberoendet större och starkare än den egentligen är. Jag har mer nytta av att lita på mej själv och på råd från de som varit rökare. Är trött på snacket att det är som att skiljas med en vän som gav ro och tröst.
Först när man fattat att det var lögner + förbannade lögner som man kan sluta röka och aldrig börjar igen.
Jag har läst på hur missbruket fungerar och jag tycker det underlättar att få slut på den om man vet mer om hur det påverkar en. Kunskap ger makt? jag känner mej mindre maktlös :)
gaia.

.... gnäller och klagar på den minsta molekyl av röklukten som kommer förbi min överkänsliga näsa och tycker att alla rökare är pest. För att förbli ickerökare får jag inte ta en enda bloss men jag tror inte att röklukten kan utlösa återfall. Lika lite att jag blir fet av enbart matlukten :).
... jag vill inte bli en som tittar ner på andra som fortfarande röker. Man uppmuntras att bli stolt av sej själv om man slutar så det är lätt att tycka att de som fortfarande röker har inget att bli stolta över. Man lyfter man sej själv genom att se ner på andra? Misstänker att det är lätt att hamna där..... som ickerökare.
.... jag vill komma ihåg mina abstinensbesvär för att i framtiden inte fantisera att rökning är bara en dålig vana som är lätt att bli av med under ett par veckor av morotdiet. Idag vet jag att det inte stämmer, men minns jag det imorgon?

Jag tycker synd om alla unga människor som börjar röka idag. Tyvärr måste alla lära sej av sina egna fel. Nikotinbruk kan dock bli en långdragen läxa som man lär av mycket sent eller aldrig. Att skrämseltaktik om hälsoskadlighet är ej effektiv är jag och många andra här på loggen ett ( ännu) levande bevis. Små prishöjningar gör ingen stor intryck på varken rökarna eller smugglarna - det är kanske meningen med dem?
Vet faktiskt inte var ligger smärtgränsen när det gäller cigarettpriset.

....det skulle passa bra med en cigarett just nu för att kunna samla mina röriga tankar :) Ja, tanken om cigaretten dyker upp då och då men det gör inte ont och jag gör inget stort av det. Ingen annan producent har lika trogna kunder som en cigarettproducent . Till och med när jag slutat röka så påminns jag med jämna mellanrum att det är dax för en rökpaus :). Fungerar likadant som om det gällde det livsviktiga : mat och vatten fast man kan leva utan nikotin.

ber om ursäkt för dubbelt post, vet ej hur man tar bort.....
Huvudverket spökar fortfarande och det känns som om den bara ligger och väntar att slå till så jag håller mej lugn och använder huvudet mycket sparsamt :). Konstaterar att de sista 2 månader var de längsta i mitt liv. Det känns så i alla fall. Jag önskade mej att tiden gick snabbare när jag mådde som värst. Nu känns det som om det var mycket länge sen jag rökt mitt sista cigarett. Jag har inte glömt att jag var rökare och blir påmind om det några gånger om dagen. Det kan man vänja sej vid .... det att man tänker på cigaretter då och då :). Jag kan inte radda upp några fördelar som jag upplevt som ickerökare därför att det finns få sådana som jag hittills märkt.
Å andra sidan de skadliga nackdelar jag struntat i som rökare var och är inte så avgörande idag heller. Det blir ett bonus jag kanske får längre in i framtiden. Just nu är jag nöjd med att inte behöva leta efter skyltar "rökning tillåtet" och planera hela livet efter det :).
Jag känner mej bara så dum och arg på mej själv att jag har inte slutat tidigare. Jag var tyvärr mycket duktig på att lura mej själv :).
gaia, en ickerökare

Jag tror att jag har kommit så långt därför att jag äntligen fattat att om jag vill vara fri från nikotinberoende så måste jag anstränga mej lite.
Läste Alan Carr s bok och det hjälpte mej att se klart vad rökningen faktiskt är och hur den håller mej fången.
Det är tufft att stå emot abstinensens plågor men det går och alla kan klara det. Jag fick också lära mej att ta ansvar och ställa krav på mej själv och sluta skjuta upp beslutet som om det var ett straff som väntade.

Lovade mej själv i starten att det skall till en viktig orsak för att jag ska bryta rökstoppet.
I ärlighetens namn, även om man letar, så finns det ju ingen vettig orsak till att röka :) . Och det tog mej 40 år att fatta det .....
Lycka till alla som kämpar för att sluta !
gaia

Jag tror att jag har kommit så långt därför att jag äntligen fattat att om jag vill vara fri från nikotinberoende så måste jag anstränga mej lite.
Läste Alan Carr s bok och det hjälpte mej att se klart vad rökningen faktiskt är och hur den håller mej fången.
Det är tufft att stå emot abstinensens plågor men det går och alla kan klara det. Jag fick också lära mej att ta ansvar och ställa krav på mej själv och sluta skjuta upp beslutet som om det var ett straff som väntade.

Lovade mej själv i starten att det skall till en viktig orsak för att jag ska bryta rökstoppet.
I ärlighetens namn, även om man letar, så finns det ju ingen vettig orsak till att röka :) . Och det tog mej 40 år att fatta det .....
Lycka till alla som kämpar för att sluta !
gaia

Huvudvärk om och om igen några gånger varje dag. Kan inte hitta något samband med kaffe eller annat dumt som utlöser det. Ibland håller det på tills jag står ej ut och tar 2 st aspirin , ibland släpper det innan jag tappar tålamod och hämtar piller. Har aldrig i mitt liv haft så mycket huvudverk som de sista veckorna. Känns som en backsmälla , oförtjänt sådant för jag drack ju inget.
Tandkött- blödningar slutade med ett utdraget tand. Tandhygienisten försöker rädda de som sitter kvar- det blir många besök. Spottar ut lingonsaft vid tandborstning. Det blödde inte medan jag rökte.
Varför har jag väntat så länge med att sluta?
Jag visste en del om abstinensen för jag fick den ca 20 gånger per dag. Fick jag förhinder för att tända nästa cigg så kändes det inte alls bra och en plågsam irritation bara accelererade. Till slut fick jag mitt nikotindos och lugnade mej så klart. Föreställde mej att om jag slutar röka på riktigt så kommer detta obehaget att bli hemsk och långvarig. Jag var så rädd att jag inte klarar det så jag slog bort alla tankar om att prova.
Nu har jag äntligen provat och kommit genom det värsta ... tror jag. Det var trots allt enklare att sluta än jag föreställt mej men tillräckligt svårt för att jag inte vill gå genom den processen en gång till. Det känns som om jag har kommit för långt för att baka nu :).
Hälsningar till Er alla som är inte rädda att prova!
gaia

63 dagar har gått, fortfarande ickerökare..... Tankar om cigaretter dyker upp många gånger per dag vid de vanliga tillfällen jag brukade röka men försvinner rätt snabbt. Bryr mej faktiskt inte om mina röktankar.
Huvudverk kommer ofta , konstig krampkänsla i kroppen är kvar, lungorna trånga, sover oroligt ... syrebrist?
Koncentration och lugnet är ej så bra som man önskar sej. Trött men har mina ljusa, aktiva stunder som jag så länge längtat till. Förbättringen går så långsamt så man knappast märker och alla andra bestående besvär skymmer det som blivit litet bättre. Jag har lättare att skratta åt bra skämt och åt mej själv så nu börjar jag faktiskt känna igen mej :).
gaia

det var kanske en fel årstid att sluta röka? Mörkt och kalt utanför och nästan likadant inombords. Nu vet jag varför så många nyårslöften inte håller. Jag slutade helt oförberedd och överraskande för mej själv i november 2011 så nu är det dumt att avbryta och invänta våren.
Om någon är fortfarande bara i planeringsstadiet att sluta så skulle jag råda att vänta till våren då man får litet hjälp av dagsljuset och ingen risk för vintertrötthet, ifall man brukar känna av det ,för det gör jag dubbelt upp nu. Man behöver inte plåga sej själv mer än nödvändigt så jag borde planerat bättre.

Nu gnäller jag för det mesta men jag hoppas ni inte tror att jag tycker synd om mej själv. Det gör jag verkligen inte. Jag bara försöker beskriva hur det går att sluta när man har jag varit nikotinslav i 40 år.

Idag är jag beredd att offra det tid det krävs för att kämpa mej ut ur nikotinberoendet.
Häng med alla ni andra som har det lika jobbigt som jag just nu.
De som slutat tidigare säger ju att det går över!!!
gaia

Jag hoppas att det värsta är över och det bästa väntar någonstans i framtiden. Lukt- och smaksinne är fortförande oförändrat dålig.
Abstinensbesvären som jag hoppades slutar snart har bara utökat i antal.
Tillkom mer besvär: näsan blöder smått, tandkött ömmar och blöder. Huvudverk kommer och går några gånger per dag. Har halverat kaffedrickandet och börjat med te och inbillar mej att huvudverket minskat. Trött och hängig mest hela tiden men piggnar till vid måltider. Söver mycket men fortfarande orolig. En gång drömde jag att jag rökte och det upplevde jag som en mardröm.
Det känns som om lungorna sitter inklämda i ett för trång utrymme. Hela jag krymper ihop som om jag frös. Får tvinga mej till att slappna av . Nikotinbrist eller stress som orsakar den typen av kramp?

Jag trodde att efter 2 veckor kommer det att kännas en tydlig positiv skillnad som hjälper att stå vid beslutet att inte röka. Det har jag inte upplevt än så att det märks men jag vet att det kommer och därför står jag ut med all elände i väntan på något bättre. Jag känner egentligen ingen riktig nikotinsug och har ingen lust att röka en cigarett eller ta ersättningsmedel. Längtar fortfarande till den känslan då all kramp som jak har i min kropp och min själ äntligen lättar och jag blir verkligen glad, avslappnad och FRI.
Jag vet att jag kan framkalla den efterlängtade lättnaden genom att börja röka igen men jag vill inte att nikotin igen ska få styra mitt liv . Jag vill bli FRI och det håller mej ifrån att tända ett cigarett. Friheten var min mest effektiva motivation att sluta. Hälsa , ekonomi, vacker hy? vägde inte tungt nog :).
För att överhuvudtaget börja längta till friheten måste man vara ärlig mot sej själv och erkänna att man är en nikotinfånge och det är inte så lätt. Det hjälpte mej med rökförbud som gäller överallt idag för att se att nikotin styr alldeles för mycket.