KlaraElviras blogg

40 dagar

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Fyrtio dagar har gått, nästa vecka så åker jag utomlands med mina kollegor, det blir ett verkligt elddop för mig, vi åker till Amsterdam, och där brukar det bolmas på ute om kvällarna. Så vi får se om jag blir sittande på hotellet eller om jag klarar av att haka på de andra. Men rökstoppet går ganska bra för mig, men det kommer små 'il' när jag verkligen skulle vilja röka.

Orken börjar komma

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Det känns så skönt att man börjar känna att man har lite flås, maken var förvånad över att jag orkade stå på crosstrainern längre än vad han orkade :).

Men jag hade en enkel förklaring, jag är dopad för jag har slutat röka, så nu får jag ner syre i lungorna mer än jag gjorde tidigare, minst lika effektivt som höghöjdsträning ;). Igår var det fem veckor, och även om jag får kraftiga sug så börjar jag tro att jag kommer att klara detta, den här gången.

Ha det gott alla och håll monstret på axeln stången, jag har inte hört mitt monster sista veckan, men han kanske bara bidar tiden, för att återkomma med en kraftfull stämma.

Söndag har haft en skön helg

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Har varit in och jobbat ett par timmar, var riktigt skönt att sitta själv, fanns en kille på ett av de andra bolagen där, så jag behövde inte larma av när jag kom. Efter ett par timmar skulle jag gå hem och då kom jag på att jag inte tänkt på cigaretter på hela dagen. Var sedan på ett par affärer, utanför stod folk och rökte, jag brukar tycka att det kan lukta gott, men idag äcklades jag av lukten (den känslan vill jag behålla).

Jag har inte haft en cigarett i mina händer sedan den 20:e september, efter att ha läst här så inser jag att jag inte kommer att kunna feströka eller något sådant, jag skulle falla tillbaka omgående. Det som skulle svida rejält är att nollställa min räknare för ett bloss, jag hoppas verkligen inte att jag ska behöva det.

Nu kämpar vi på.

En månad, och oj vilket morgon sug

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Mycket lite .

På morgonen var jag glad att det inte fanns cigaretter hemma, för då hade jag nog 'syndat'. Är nog det värsta 'anfall' jag haft under denna månad, tack och lov gick det över efter en ca 10 minuter. Det intressanta är att när jag sitter här så har jag konstant ett litet sug, innan jag loggar in har jag inget.

Skapade ett tryck på mig själv

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Något som fungerat för mig var att jag gick ut på bred front och berättade för alla att jag slutat, för då skulle jag inte kunna ha en fristad någonstans, så jag kan inte lura mig själv att röka 'där och där' för så länge ingen vet något så har jag inte rökt... den enda man lurar då är sig själv.
Så jag berättade för alla, la ut på facebook och andra sociala medier, på så sätt får man även stöttning och för mig det viktigaste, jag kan inte försöka lura mig själv.

I morgon en månad

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

I går har jag varit rökfri i fyra veckor, i morgon blir det en månad. Jag använder mig av nikotintuggummin, 2 mg, det går faktiskt över förväntan. Men morgonciggaretten saknar jag något fruktansvärt ännu, den är den som är absolut tyngst att vara utan. Undrar när det suget släpper?? Detta är den fjärde gången jag gör ett försök att sluta, under trettio års tid av rökning har jag försökt tre gånger tidigare. Alla dessa tre gånger har det gått åt pipsvängen den tredje veckan, men nu för första gången har jag tagit mig genom den veckan, så jag vet inte vad jag har att vänta mig nu.
Jag har haft tanken på att sluta röka under en längre tid, började få en fruktansvärd hosta om nätterna, hade tungt att ta trapporna fyra våningar upp, men det som fick mig att ta beslutet var att jag hörde om skattehöjningen. Jag betalar så mycket skatt redan, så jag kände att "nu får det banne mig vara nog".
På dessa 29 dagar utan cigg har jag blivit fri hostan om nätterna (ja, även den jag hade på dagarna), trapporna har blivit kortare ;), även om man inte är någon gasell ännu. Det roligast är att jag närmast chockade min omgivning med mitt beslut, mina närmaste trodde att det max skulle hålla någon dag, så de är glada över att det gått så bra som det gjort (ingen av dem röker).
Endast en gång har jag känt att mitt humör har varit på väg att koka över, det var hemma på morgonen, så jag gick och satte mig övervåningen tills det gick över.
Så som jag skrev tidigare, det går så mycket bättre än väntat, men jag vet att faran inte ännu är över, undra om den någon gång kommer att vara det? Blir man bara en 'rökfri rökare'? Eller blir man helt botad någongång?

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se