newbranchs blogg

Värre igen..

Igår snusade jag inte.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Mycket stort .

Idag värre än på länge, en dryg vecka efter stoppet.

Abstinensen gör mig yr och irriterad, vilket kollegorna på jobbet fått erfara idag. Känns lika illa som det gjorde typ 2:a dagen.. Är det avhållsamheten av Onico som rör till det? Verkar konstigt, Onico är ju verkligen inte snus,bara en "läppspännare".

Jag hoppas verkligen att det är det "kemiska" beroendet som bråkar och att det är nikotinreseptorernas sista kamp som utspelar sig inne i kroppen för det ska ju gå över sägs det. Just nu känns det hopplöst..

En vecka..

Igår snusade jag inte.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

En vecka avklarad. Känns som en evighet. Snus är i princip det enda jag tänker på. Abstinensbesvären är hanterbara men saknaden är stor. En av strategierna jag hade inför snusstoppet var att SE UPP FÖR SUBSTITUT. Försöker nu sluta med Onico, som jag trillat dit på. Det påminner mig om äkta vara hela tiden.

Läste på loggen om någon som kallade sig GIGANT efter 1000 dagar, något att se fram emot!

Från ett missbruk till ett annat, Onico?

Igår snusade jag inte.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Tredje dagen som snusfri! Kunde dock inte motstå frestelsen att peta in något under läppen. Köpte en dosa Onico. Förvånansvärt trevlig upplevelse. Kan jag verkligen räkna mig som snusfri nu? Inget nikotin, men särskilt nyttigt för läppen är det nog inte för den svider skönt. Några pengar blir det heller inte sparat och inte känner jag mig speciellt fri heller.

Abstinensen har det senaste dygnet kommit ner på uthärdliga nivåer. Många vittnar om att de första tre dagarna är de värsta. Jag hoppas det stämmer.

Det gnagande, ständiga och märkliga känslan av att något saknas mig finns dock där ständigt. Är livrädd för att den ska bita sig fast. Har läst flera slutasnusa dagböcker och har vittnen runt omkring mig som beskriver en deppig känsla och allmänt dåligt humör så långt som år efter snusstopp. Har man pajat dopamintiloverkningen genom att proppa sig full med stimulansämnen i så många år?? Usch, detta skrämmer mig verkligen.

Tänker nu i alla fall unna mig att vara lite glad över att det faktiskt ser ut att gå att sluta snusa och stolt över att jag lyckats. Till vilket pris återstår att se..

Ny nivå på abstinens

Igår snusade jag inte.
Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Mycket stort .

Andra dagen utan snus på 25 år... Abstinensen nådde nya höjder. Kan nu addera yrsel och illamående till listan på besvär. Abstinensen var som värst ett par timmar på kvällen för att sedan mattas av. Sov ändå helt ok.

Mitt första delmål är att hålla ut tills min "stödperson", Moa, på slutarökalinjen.se ringer imorgon kväll för att stämma av läget. Skulle kännas snöpligt att ha stupat redan vid första "checken". Andra delmålet är att hålla upp en vecka, sedan tre veckor, sedan tre månader. Enligt Moa är kroppen kemiskt ren efter tre månader och bortom den bör man vara "safe". Efter det återstår den psykologiska biten som lär vara nog så svårt att kontrollera.

Att kontakta stödlinjen på slutarökalinjen.se kan jag verkligen rekommendera. Skönt att kunna prata med någon utan att trötta ut familj och vänner som är måttligt intresserade av just exakt HUR sugen du är på en prilla vid varje givet tillfälle.

Första dagen som snusfri

Igår snusade jag inte.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Mycket stort .

Försöker att peppa mig själv genom att framhäva gårdagens prestation som något historiskt (gärna inför andra också). Snusfri en hel dag för första gången på 25 år! På ett personligt microplan tycker jag det är ett rimligt påstående.

Gårdagen var jobbig.

Jag upplever känslan av abstinensbesvären som tidvattenvågor. Närmar sig sakta med jämna mellan för att öka i intensitet tills det är riktigt jobbigt för att sedan mattas av. När det avtagit kan jag till och med för en kort stund kan glömma bort tankarna på snus. "Högvattenkänslan" och andra sidan, som jag fruktar kommer att få en att ge upp om de fortsätter att komma för ofta i längden, håller i sig i ca 30 min. Förloppet upprepar sig varannan timme ungefär.

Upprepar flera gånger per dag, för mig själv, mina tre starkast skäl till varför jag vill sluta:
- Leva längre
- Bli fri
- Kunna se mina barn i ögonen med gott samvete

Sluta snusa efter 25 år

Igår snusad jag 3 prillor.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska stort .

För två veckor sedan bestämda jag mig. Efter 25 års snusande, en dosa om dagen, bestämde jag mig för att sluta en gång för alla. Har tidigare gjort halvhjärtade försök att dra ner på mängden snus med motsatt resultat. Tror jag verkligen att jag kommer att lyckas denna gång? Tveksamt.

Har lagt upp flera strategier. Tänker bl.a. att skriva denna dagbok kan öka mitt "commitment" och göra det svårare att sluta. Skulle också vara tacksam för pepp och tips från den som möjligtvis läser detta.

Efter 25 års konstant nikotinpåslag (förutom ngr timmar på natten) känns det inte rimligt att sluta tvärt. Har därför de senaste två veckorna plågat mig genom att endast ta 3 portionssnus (Knox stark vit) om dagen. Förhoppningsvis kan jag få ner nikotinberoende till mer mänskliga nivåer.

Det har varit några riktiga skitveckor, dålig sömn, huvudvärk, ångest, dåligt humör, koncentrationssvårigheter och konstanta tankar på snus. Trots detta känns det ändå hoppfullt, jag klarade ju ändå ett par veckor med 3 snusar om dagen, för mig som att typ inte snusa alls.

Ikväll tog jag alltså min sista snus. Fr.o.m. nu är del noll! Ser inte fram emot kommande veckorna..

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se