Whoppiee 130 dagar firar man idag, varför humöret inte är på topp är mest för vi har inte kommit in i vardagsrutiner med skolor , möten osv osv ännu sen märker jag iom det vardagliga stressen att jag är mer sugen än jag vart under hela sommaren, jag har tom funderat på att smygröka, skäms för det men erkänner även mina tankar.
En annan sak som irriterar mig nå så förbannat är att jag har så mycket mer värk varje dag
än vad jag hade innan jag slutade, nu kan jag snart inte inbilla mig att det är syresättningen det handlar om för jag har även fått ny typ av symtom/värk, vissa dagar är ett rent h-vete FORTFARANDE doch så är jag förbaskat stolt som klarat 130 dagar :)

Trots att det har varit motigt och det var fruktansvärt jobbigt just när jag skrev mitt sista inlägg så NÄ jag har faktiskt inte börjat röka igen. *stolt*
Tiden har rusat på ochdet har varit både motigt och enkelt, karusellen går fortfarande upp och ner men jag måste säga inte alls med lika kraftiga svängar och mer sällan.
Jag har spenderat semester nu runt om i sverige med min familj i 2½v, suttit på restauranger där folk rökt, gott förbi rykande askkoppar och det gör mig kräkfärdig och jag känner den lukten på mils avstånd *S* och jag har inte varit röksugen. (Använder inge hjälpmedel, har varit utan i över 1 månad nu)

Jag har märkt ett annat fenomen, numera när jag står i kassan och ska betala så tittar jag inte ens upp mot cigarett hyllan *jippiiiee*, jag är så mycket piggare, dock har jag ännu ett problem och det är att jag kan inte sova och att värken, på min redan värkande kropp har ökat... antar att det har att göra med att kroppen får mer syre nu än den fått på länge länge, musklerna vet väl inte vad dom ska göra ;)

Tack tack till alla underbara kommentarer jag fått!
Får bli en kortis från mig, trötter som man är efter att ha kommit hem från semestern idag *vink*

Jag har varken haft tid, ork elelr lust att skriva dock har jag haft behov av att läsa här och få stöd, inspiration och alla positiva känslor från alla som kämpar.
Jag har inte rökt ännu och jag har slutat med plåster, vilket vart helt utan att jag planerat det, har köpt nästa steg, steg 2 så att säga, tog med den till stugan, var i stugan hela helgen och glömde byta plåster kvällen/natten mot lördag, i allt badande och olande så glömde jag bort allt med plåster och kom på det i bilen när vi redan var så gott som hemma, OK tänkte jag, jag åker till apoteket och köper plåster imorgon, vet inte om det är rena hjärnspöken men viliken abstinens natt jag hade den natten sen har abstinensen eller hjärnspöken bara hängt på , svårt att sova, hjärtklappning, svettningar, sår i munnen/på tungan/läpparna(Skit jobbigt) m.m nu har jag varit utan plåster i ca 2v och jag mår fortfarande skit :(

Äntligen så börjar jag känna mig piggare, matlusten börjar komma tillbaka, allmänt gladare är jag också, dock så får jag inte sova ordentligt ännu :o( Har inte orkat skriva här på evigheter, utan varit trött som ett gnu, orkeslös, irriterad, har varit allt annat än social människa, nåja nu verkar det vända i allafall.
Har klarat av 27 dagar nu och röksuget minskar mer och mer, dock kan jag bli riktigt röksugen mitt i allt ibland men det försvinner lika fort som det kom, ofta är det i samband med nått jag gör.
Min dotter var så orolig att jag skulle ta mina bloss när jag fyllde år, för jag hade nämligen gjort upp med mig själv och omgivningen, redan när jag bestämde mig för uppehåll, att klarar jag av att hålla upp fram till min födelsedag så får jag unna mig om lusten faller in utan att ha dåligt samvete ;o) så telefonen gick varm när jag fyllde år både för att grattulera och för att höra om jag verkligen hade rökt *hahaa*

Hua nu är jag riktigt irriterad, arg, ledsen och så förbaskat trött på skiten.
Får nya blåsor i munnen, svettas som en kalv, sover lika lite som en uggla på natten vilket resulterar i att jag är irriterad, ledsen och trött som ett gnu. Tankarna börjar gå från att man varit stolt till att nu skiter jag i det här, jag ger upp, det har nu gått 15 dagar sen jag slutade och det blir fasen inte lättare, nå vissa dagar har gått det bättre än andra, det som är jobbigast är sömnbristen, yrseln, huvudvärken och blåsorna i munnen, har inge ork eller lust till nått, ingen matlust alls *muttrar* ska jag gå och vara såhär trist hela sommaren?
Har även fått en ledsamhet som kryper över mig, blir ledsen för det ena än det andra, inte för att nån säger nått utan av tankarna som snurrar, känner mig ensam, osocial :o(
Enda som egentligen stoppar mig från att röka igen är att jag har ingen lust att börja om med dessa abstinens besvär igen o andra sidan så har jag inte sluppit dom heller vilket jag nog skulle slippa om jag rökte....
sen har jag en tonåring här hemma som röker och det får mig att flyga i taket, det har varit konstant skällande och irritation hos mig, tonåringens lögner (jag har inte rökt, jag känner lukten på mils avstånd), nonchalans och respektlösheten mot mig och vår familj gör mig ännu mer förbannad och gör mig ledsen över min dumhet att jag rökt, ger mig en känsla av maktlöshet där mina ord eller föräldrarskap spelar ingen roll... känns som dubbelkamp.. märker själv att man letar efter anledning till att röka igen, inte ens att jag klarat mig från att använda astma medicin, fått tillbaka luktsinnet känns som nå + mer, jag känner mig absolut inte som en rökfri person och undrar om jag någonsin kommer att känna mig så heller. En dag i taget...

Nu har man klarat av 12 dagar och det tuffar på, ena stunden lättare andra stunden jobbig.
Har fått yrselattacker, sår i munnen, svettnings attacker, trött som ett gnu konstant :( såna attacker har jag haft mer eller mindre under dessa 12 dagar, röksuget har minskat men attackerna finns kvar. Funderade igår kväll på hur länge ska jag orka må så här, jag vill sluta röka men må såhär är inte roligare, visst det finns positiva saker, jag har nu inte behövt använda astma medicin på 1 v *hurraa*, ligger heller inte och hostar om nätterna, tycker jag blir mindre andfådd när jag är på promenad med hundarna.
Funderade faktiskt ett tag också på om det kunde vara mitt plåster som ger mig dessa attacker, en biverkning kanske? Tänkte först jag skulle byta till mildare plåster men då följer jag inte "programmet" rätt vilket tidigare resulterat i att jag trillat dit igen så jag vet inte riktigt hur jag ska göra.
Hoppas verkligen att attackerna ska minska snart, börjar bli smått jobbigt och trist.
Kämpar vidare, målet är att klara av 1v till ;) och få lite mer klirr i kassan som jag ev använda till att belöna mig själv med en kortweekend ute i Europa till hösten :)

Jag har klarat av 10 dagar *jihhaaa* , äntligen idag så kände jag mig mer utvilad, piggare och gladare. Igår orkade jag helt enkelt inte skriva, var som en virrpanna hela dan, allt vart dubbelt så jobbigt för vad jag tänkt göra en stund hade jag glömt i den andra och det beror ju helt klart på sömnbristen och sömnen jag äntligen fick ;)
När kl ringde igår morse så var jag helt borta, somnade om och dottern väcker mig och säger " mamma vi ska till skolan " Öppnar ena ögat och vill inte alls kliva upp men masar mig upp och dottern säger, "mamma du ser ut som en zombie" Hrmm som en zombie? jag som äntligen fått sova, efter flera krångliga och jobbiga nätter så fick jag sova, om än att jag somnade sent, men en hel sömn i 5 tim och jag ser ut som en zombie?? Hahaa nåja förstår det för att när jag äntligen fick sova så kände jag mig mer död än levande igår.
Igår gickdet riktigt bra, var ute på altan med kaffe på mina "rökplatser" men faktiskt så var jag inte det minsta röksugen. Har inte varit röksugen idag heller utan kommit på att det är mer vane saker, än sug som ställer till det, däremot så väntar jag på rensa nerförsbacken snart... vet inte varför men känns som att det kommer att komma minst en till sån period som jag hade i början av vecka då jag var altså fysiskt så dålig s¨å jag låg i stort hela dagar.
Idag har jag suttit och njutet i sommarvärmen och strålande solskenet med en stor stark utan att vara röksugen det minsta, idag är jag stolt över mig.
Vill skicka kramar till alla som kommenterat och till alla som kämpar, KRAM

Jo imorse var jag det, efter att fått sova bara ca 1,5 -2 tim av rak sömn resten av natten har varit till att jag vridit och vänt mig hit och dit, drömt om att jag smygrökt 40 cigg på raken :o? haft ont i kroppen, så var jag redo att ge upp, var grinfärdig av trötthet och helt säker på att jag inte skulle klara av en dag till men det har jag gjort. Velat fram och tillbaka om jag ska åka och köpa cigaretter eller inte, kommit på mig själv att försöka "hitta på orsaker" till att få röka tex, nu är jag arg men i samma veva har jag kommit på att vad ynklig jag är om jag måste hitta orsak som jag kan skylla på för att jag ska få röka, bannat mig själv att jag inte kan vara mer rakryggad än så om jag ska röka vilket konstigt nog resulterade i att jag var inte alls lika röksugen mer och började istället analysera varför jag egentligen ville röka och kom fram till att i allafall idag så var det mer av vana än av röksug.
Har alltid använt rökning som peppning när min värk slagit till, tröttheten pga värk tagit över osv osv och då har jag egentligen inte ens då varit röksugen utan för tankarna över på rökning=lugn istället för värk=stress m.m och hela det är egentligen en lögn det med, tex min fibro har väl knappast mått bättre av att jag stått ute i -15 grader och rökt, inte heller av att rökningen bidragit till att mina muskler fått mindre syre osv osv... kan rabbla på om min inre dialog hur länge som helst *S* men jag låter bli.
Positiva idag är att jag kom på mig själv att jag inte använt astma medicin sen lördagsnatt, annars har jag använt den så gott som varje natt, upptäckte även att det doftade mer i trädgården ikväll när jag vattnade än vad det gjort innan, drar jag djupa andetag så känns det som att luftstrupen är lika stor som en stupränna mot tidigare sugrör + att pengarna i burken växer, tror nog att jag kommer klara av morgondagne med ;)

I 6 dagar har jag klarat mig helt utan cigaretter och mitt abstinensbesvär är som störst :( , humöret pendlar från glädje och stolhet till fruktansvärt frustration till att bli riktigt arg, just nu har jag bara lust att slänga alla plåster i soporna och vråla lite medans jag åker och köper cigaretter:( stundvis är jag på väg att ge upp men samtidigt så sätter stolheten emot, har ju hållt upp i 6 dagar så varför idag? Dock börjar min tillit till mig själv och jag "kan" sjunka efter att ha sovit uruselt i 2 nätter och kroppen värker av absitnensen och från fibron *morrar*
Hittade dock hit och har nu läst massa inlägg här om massor av duktiga människor och det sporrade mig till att registrera mig här och kanske ge mig lite kraft att ståemot ett par dagar till ;)
Har dock räknat ut till min glädje att jag sparat ca 300:- redan alltid positivt.