Ungochdum29s blogg

Dag 5

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska dåligt.

Dag fem nu. Slutat med hjälp av champix och har faktiskt inte kännt av några jätte jobbiga abstinensproblem. Men jag har redan gått upp i vikt, jag har inte skött magen på över en vecka. Att gå upp i vikt har jag riktiga problem med. Gav mig utrymme att gå upp två kilo, men tänker redan nu börja hårdbanta.
Är ensamstående med mitt småbarn. Och det är vanligtvis underbart, men till middagen blev det en prövning. När en bantande röksugen mamma äntligen ska få sätta sig ner och äta och barnet hellre ville bygga lego, med mamma såklart. Drar i mamma och kastar sig på golvet. Nu efter är jag både mätt och fortfarande arg, två perfekta tillfällen för en cigg. Och den här ilskan känner jag igen. Jag börjar få oresonliga tankar. Vill ringa och bråka med min pojkvän för nu är jag sur på han även fast vi inte ens har bråkat eller ens snackat i eftermiddag. Har satt mig i soffan och försöker varva ner, men det är så svårt. Känner mig bara så dålig. Arg, misslyckad, ledsen och ensam. Hoppades få slippa detta. Känner mig tjock också även fast jag bara väger 48 kg. Så trött på mig själv, vet ju att det inte är något på mina 167 cm.

Snart stoppdatum med champix.

Igår rökte jag 15 cigarretter.

Jag brukar säga att jag började röka när jag var 12 år, men det var långt innan det jag började. Minns att det var i början av lågstadiet som jag började tjuvröka föräldrarnas fimpar och dela med mina kompisar. Så jag har verkligen alltid varit en rökare, jag tycker om att röka, känns som en så stor del av hela min personlighet, jag både litar, tycker om folk som röker, jag tycker att folk som röker är mer verkliga, jordsbundna och inte så stela. Men förklaringen till det är väl helt enkelt att alla i min närhet när jag vuxit upp har varit rökare, alla jag älskar och har älskat. Samma med mina vänner och pojkvänner.
Men nu är det verkligen dags. Jag är en ensamstående mamma med en nydiagnoserad sjukdom som kräver att jag slutar röka för att inte bli allvarligt sjuk, det är också en ekonomisk börda och rentav själviskt utan mig att spendera dom här pengarna på något så dumt när pengarna egentligen skulle behövas till annat.
Jag har nu fått en kur med Champix utskrivet utav min läkare, är inne på dag åtta och jag har inte märkt någon skillnad alls i mitt sug. Skrev en snabbchatt med sluta röka linjen och dom rekommenderade att jag skulle kombinera med fler avvänjningshjälpande medel. Drog på mig ett plåster som var kvar sen ett tidigare försök. Nu känns det mest som om jag vill ha en cigg men jag överlever utan den. Tänker fortfarande ta min kvällscigg. Några dagar kvar till planerat rökstopp. Jag sörjer redan och jag undrar hur jag kan vara så trög.

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se