Fialunkas blogg

Jag har inte

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska stort .

.....Inte rökt på 38 dagar. Inte suttit på balkongen 38 mornar och huttrat eller luktat rök på 38 dagar..

Jag har inte köpt cigg för (minst) 2014 kronor.
Inte har jag heller tagit 760 ciggpauser, inte i ca 5320 minuter.
Jag har inte heller dragit ner 11400 bloss i mina lungor.
Nej noll, komma noll noll faktiskt.

Godnatt mina fina vänner. Nu ska jag ta ett djupt andetag.

neej! Stoppa mig!

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

.....Nej men jag har nog missuppfattat ett och annat.
När jag säger röksugen, menar jag att jag är sugen på att röka. Inte nödvändgtvis har nikotinsug.
Eller... är det samma sak? Fanken va konstigt egentligen att en sådan fysisk sak som detta är, kan bli så.... filosofisk.

Hur som helt. Inga barn är hemma. Jag jobbar hemma i ett -från igår-nystädat hem. Mannen är bortrest och jag får en massa saker gjorda. Men jag vill gå ut och tjuvröka hela tiden. Fast jag har inte gjort det än.
Har tagit ett litet tuggummi här och surfade in som en blixt på sidan nu. Har några moment som jag måste testa innan jag får tjuvröka. Hittitlls har något av momenten funkat så jag har inte snubblat på mina egna fötter till balkongen än, och i fallet tänt en cigg.

Me gudarna vet... (och några vanliga människor i min närhet också)...Jag sörjer min lilla cigg. Jag glömmer att bygga en målbild. Jag glömmer varför jag slutade.
Men jag vill ju inte vara en rökare. Jag vill inte få en sån där Rödaktig och /eller grådassig hy som rökare har. (Hade den gråa varianten förut har jag fått veta med säkerhet av en massa människor). Jag vill inte röka blötfimp så fort det är lägre än 14°c ute. Jag vill inte ha en förhöjd stressnivå så jag smittar alla med min blodtryckshumör (inkl barnen). Jag vill inte hosta små slembollar varje morgon. (Har nu äntligen haft 35 dagar utan dem och saknar dem inte så mycket). Jag vill bara kunna säga " Neej hörrdu-du, idag ska jag nog ta en liten kaffe och en cigg!" (Men inte imorgon, och inte förrän om en månad igen.....)

Jag vet. Det kommer inte att funka.
Nu känns det lite bättre. Tack alla nufunna vänner. Jag läser allt jag kommer åt. Det hjälper.
TACK!
Kram!

Bättre.

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Allt känns lite bättre.... har haft trubbel att logga in, men nu så.
Tack för hjälpen sen sist. Vilka helt otroliga människor det finns här.
Jag grät floder. Hemskt. Käken är lite bättre men jag är långt ifrån helt frisk. Äter ff två sorter penecillin, men jobbar igen vilket är skönt.
Nu försöker jag tänka: jag vill inte röka JUST NU, istället för "jag ska aldrig mer röka": Har märkt att det inte alls fungerar att säga så, paniken och sorgen blir för stor. Jag kan inte heller göra mig av med de paket cigg vi har hemma..... De får ligga där in case of emergency.
Vissa dagar är saknaden stor, oftast är suget inget stort alls, och andra dagar går förbi och jag kan knappt fatta hur jag hann röka 20 cigg eller mer varje dag???? Ännu inte en enda bus-cigg, inget bloss eller något. Men på något sätt känns det som jag kommer faila... Men ja, det kanske handlar om att jag inte byggt upp en tilltro till mig själv än.
Bårkade med min bästa vän på jobbet. Hon rökte på balkongen och vi var jätte oense. Efter en del munhugg lugnade vi ner oss och blev vänner och det var återigen nära att jag bad om en cigg för att lugna mig.
Men ja... jag tänkte att "nu är det bäst att dra innan jag börjar röka"!!!
Lyckades hindra mig då med!!! Och nu är jag så JÄKLA röksugen helt plötsligt. Så där dag-två-sugen.
Tror jag ska ta ett nikotintuggumi och lindra detta även om det var ett bra tag sedan jag tog ett sådant...

Ville bara kika förbi, läs om alla och tacka igen.
Ni är så bra!

Hallå..... kan någon tända?

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Mycket stort .

Det är skit. Mitt liv är skittrist. Jag har också ont i käken fortfarande. Ser fortfarande konstig ut. Men ja, något mer är helt fel. Jag säger inte att det är ciggens varande eller icke varande som är fel. Jag bara känner att jag aldrig dricker, aldrig är på fest. Jag trivs inte hemma. Ingen repsekterar hur viktigt det är för mig.
Det är mitt allt, mitt hem.
Mår jag bra hemma, blir allt bra.
Mår jag dåligt hemma.... då blir jag ett vrak.

Jag får inget att ändras. Jag ser bara svart. Ännu en jävla tvkväll. Röksugen utan en droppe vin (för jag är inte sugen och förstår inte vitsen med det just nu. Dessutom äter jag massa piller.) Jag menar bara att allt jag vill är att känna mig lite "mitt i livet".

Jag känner mig bara på sidan. Det känns som jag mest tittar på alla andra och ser vad jag inte har.
Det känns som min man inte är angelägen om oss heller. Han bara flyter med i allt. Fast inget är bra just nu.
Inget sex, ingen ordnad ekonomi, inget roligt socialt liv, inga skratt och nu har vi inte ens balkongtiden, med en kaffe och varsin filt, fniss och cigg.

JAG VILL INTE HA DET SÅ HÄR:

Arg, hungrig, deppig

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Sitter här, kommer inte igång med jobbet. Är mest jävligt arg på att se hur som ett miffo efter tandoperationen. Har inte gått ut på hela veckan, försökt jobba hemifrån men det är så oinspirerande och jag vill bara ta tag i hemmet istället, Ingen förändring ännu. Kan inte äta heller, är skithungrig. Vill dricka kaffe men kommer förmodligen bli röksugen och just nu är jag så arg att jag skulle lätt gå ut och ta en cigg i ren protest mot världen. Är ganska trött av alla medeciner, och fick nya igår av tandis, starkare penecillin.

Ja allt är rätt jobbigt just nu.
Kram!

Renovering pågår

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Ja, har sedan länge gått med en halv visdomstand som värker ganska mycket ca 2-3 dagar i månaden, resten av tiden har den bara varit läskig eftersom jag känner att den är halv. När jag slutade röka kom smaken tillbaka och jag kände mer och mer att det smakade skit i munnen från tanden: Började peta med tvungen där och mer och mer ont fick jag. Så jag bestämde mig för att ta mig i kragen och utmana mig själv. Drog ut tanden i torsdags men fick operera ut roten igår. Den hade tre rötter visade sig och satt illa till. Operationen var ingen rolig upplevelse och smärtan igår var nog den jävligaste jag känt.... Nu är det bättre, jag äter duktigt med värktabletter och vilar bara. Ser ut som ett skämt, en halv dubbelhaka och dubbelt så stort ansikte på vänster sida. Men vet ni! Röksugen har jag inte varit på två dygn, är bara glad att jag inte röker så den här grejjen läker fortare. Var så stolt när jag fick kryssa i "ickerökare" på talongen också....

Så utöver detta ska tandläkarrädda jag göra en totalrenovering i munnen nu. Har fått en offert av min tandläkare. Dels skulle då den ruttna och äckliga visdomstanden ut (check), sen ska jag laga ett hål och få en ny krona. Sen ska jag till tandhygienisten 2 ggr och sen en till krona. Och SEN! tänker jag fan bleka mina tänder lite!

Va!? Vad tycker ni om min plan?!! Det enda som får mig att sluta tycka syn dom mig själv just nu.
Kram och tack alla nyfunna vänner.

Det är tomt och ganska främmande med alla sunda vanor

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Jag känner liksom inte igen mitt liv. Jag som brukar ta den där ciggen ganska ofta på bakongen men rätt mycket kaffe. Mitt liv har -inser jag nu- handlat om att stilla rökbegäret, då med. Preci ssom nu upptas mina tankar av egocentriska saker som mitt behov av cigg. Jag blir irriterad. Min treåringa dotters utbrott skapar utbrott hos mig. Har dessutom en utdragen tand som blev lite knasig och väntar på operation. Ont som fanken. Jag är en bitch även om jag verkligen försöker tänka om, räkna, andas, ge allt perspektiv.

Tog inga nikotintuggummin i helgen eftersom munnen värkte, fick inte upp käken. ;)
Men valde faktiskt att festa på ett 2 mg´s tuggummi om dan i går igen , eftersom att kaffet smakar lite bättre när jag har tuggummihörnan under läppen. Det blir lite bättre... Slutarökacoachen säger att det verkligen är så lite jag tuggar att egentligen kan man båda ha och mista det i nikotinmängd, eftersom jag inte tar ett helt. Jag lever vidare i hopp om att det är en placeboeffekt...

Känner igen de som saknar en viss speciell cigg, den när det är lugnt. Jag saknar den på kvällen... Mycket. Den var faktiskt ganska mysig.... Jag sörjer den fortfarande efter 24 dagar....
Jag känner inte igen mig hemma heller. Sover bättre, tom somnar vid tv´n varje dag, somnar efter 4 minuter i sängen, vaknar på natten pigg, vaknar pigg på morgonen (när jag egentligen inte vill vakna för jag tänker bara på morgonciggen). Och det doftar främmande hemma. Kanske har jag aldrig känt doften hemma, och kanske har det alltid varit här.... men den är helt främmande för mig. Gillar det inte,
Gilla inte att inte känna igen mig själv.....Jag är så förvirrad mitt i alla sunda vanor.

Har inte rökt

Igår varken rökte eller snusade jag.

Har inte rökt 380 cigg.
Har inte tagit 5700 bloss ner i mina lungor.
Har inte handlat cigg för 1060:-.
...coolt...

Lite bättre.... men ja.... hur kul är det?

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Det är bättre, tränade igår två pass. Där känner jag inget röksug. Det är därför jag är där varannan dag.
Får också praktisera att bli den där människan som jag vill vara. Det känns lite mer verkligt, lite mer långt ifrån ciggen.... Hade så mycket depression som ville komma ut ur kroppen. Njuter av att det är så sjukt lätt att andas.... Yogan igår, jag inser att jag inte kunnat djupandats på tre-fyra år.... har hostat till om jag försökt... har andats så ytligt....

Har inte ont i ryggen längre, är inte kall längre.... Mitt hår luktar shampoo även dag om två!!!!! Helt sjukt.....
Allt detta ser jag när jag är fokuserad på rätt saker. Men då måste jag vara på extrema platser som INTE påminner mig om min sorg... längtan efter ciggen.... Typ gym...
Min kollega säger att jag ser ut som en helt ny människa, På jobbet säger folk att jag är fin... (eh okej?) Är det verkligen så här många vinster efter så kort tid????
Samtidigt... logiken funkar inte. känslan tar över.
Visst, det funkar att vara rökfri, men jag lyckas inte ta bort att önska mig en cigg....
Planerar tjuvrökning hela tiden, genomför det inte dock... Vill så gärna bara smaka. men vågar inte. Tänk om den smakar skitbra.

Hur har ni det där ute? Tack för att ni finns.....ni har räddat mig ett par gånger.

Deppigare än jagvetintevad

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Ganska litet .

Idag fick jag ett halvdåligt besked av läkare, kopplat till missfallet jag hade i våras.
Inte lika lätt längre beroende på ett hormonvärde, säkert till min ålder också.
Jag var deppig redan innan. Nu känner jag mig helt urlakad. Alla känslor som jag lagt i en byrålåda är uppe på tapeten igen, tillsammans med fan som jag redan hade målat på min vägg.

Jag saknar att röka, prata i telefon sådär som jag gjorde då.
Orkar inte ens träna, känner mig så oinspirerad till allt.
Vet att det är bra att hålla mig rökfri, men jag känner mig på väg in i något mörkt, mer och mer för varje dag.
Ingen euforisk känsla, ingen stolthet över mig själv... bara kämpa för att inte falla för frestelsen.

Men lättare med tiden vete fanken. Jag önskar jag hade en famn att gråta i (där inte barnen såg).
Kram och tack för att ni finns där ute.

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se