juntros blogg

undrar

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Inget.

ont i huvudet!

Jag undrar - är det någon kris så där kring 40-45 dagar och fram en tid? Idag har jag haft en sådan där inre känsla av att vilja ha cigaretter igen. Jag är inte röksugen, så där att jag "behöver" eller "måste" ha eller så - men det är i tankesfären plus att jag är spänd och har ont i huvudet.

Jag kommer inte att röka. Jag vet att jag inte kan ta ett bloss för då kommer det att bli flera. Och jag är inte röksugen - det är något annat som är problemet - jag har ont, jag är trött och det löser vi inte genom att röka.

Kommer inte ihåg från tidigare rökstopp om jag hade liknande tankar och liknande vibbar vid 40 dagars strecket, så där vid 6 veckorstrecket. I o f s sägs det ju faktiskt att 3-6-9 ska man passa sig lite extra för. :)

En fråga till - vad hände med alla som skriver här på bloggen? Har inte varit så många inlägg de sista par dagarna?

fyrtioförsta dygnet

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Inget.

otroligt - ont i huvudet!
Jag brukar vilja röka när jag får ont i kroppen eller ont i huvudet, men ... inte idag ... eller inte längre ... Jag är fortfarande spänd i kroppen ... otroligt trött ... Men nöjd över livet och att jag är rökfri än!! :) Humörmässigt? inte bra - inte dåligt - någonstans däremellan! Jo huvudvärk kan ställa till sådant!

Hoppas ni har en bra dag/kväll. Dagen här har faktiskt haft lite sol med sig till sist! :)

Schackbrädet

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Inget.

Jag har en tendens att grubbla och fastnar i tankar där det positiva och goda ska vinna. Som världskrig inom. Detta har bland annat gällt att röka eller inte röka.
Om man tänker sig ett schackspel, så behöver man svarta alternativt vita pjäser, två spelare och ett schackbräde. Om vi tänker oss de svarta pjäserna som mörka tankar (du måste ha en cig, bara ett bloss) och de ljusa (nej, du vet att det inte fungerar, du klarar det, du är ickerökare osv). Utan en aktör, en som flyttar pjäserna kan inte varken den svarta eller vita sidan vinna. Jag får tankar om att röka, bara ett bloss osv.

Det är ingen idé att försöka tränga undan att de finns där. Men jag behöver inte agera på dem. De finns där för att jag en gång har rökt. Det kan jag inte förändra, det får jag acceptera.

Men jag behöver inte ge dem näring genom att diskutera emot varför jag inte ska röka. Jag röker inte längre. Jag förändrar det jag kan, mitt agerande.

Mycket handlar om att acceptera att tankar på att röka finns där. Det är lätt att tänka att de vita tankarna ska vinna över de svarta - de svarta ska försvinna och de vita ta över. Men tankarna är inte farliga, det gör inget om tankarna finns där. Jag kan acceptera det. Kan inte förändra att de kommer. Men kan acceptera det som inte går att förändra och förändra det jag kan.

Jag kan ta positionen att jag tänker mig mig själv som schackbrädet, inte spelaren. Schacbrädet som låter pjäserna stå där, finnas. Tankarna får finnas. Jag accepterar dem. De får inget svar. Och jag agerar inte på dem. Då försvinner de, passerar till sist.

Jag vet inte om jag lyckades förmedla detta tydligt nog. Men ett sätt att försöka förklara att låta tankarna passera ...

Fyrtionde dygnet

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Inget.

Jag är ofantligt trött, men det har jag nog anledning till.

Idag har jag varit i närheten av rökare vid några tillfällen under förmiddagen - men det luktar inte nämnvärt frestande. Bra. Det är många som är trötta nu ... jag tror att det påverkar att det ju inte är den mest soliga sommaren. Den är ganska grå och trist. Åtminstone där jag bor.

Jag har inga större diskussioner för eller mot cigarett-tankarna. De kommer och de går och jag engagerar mig inte i dem. Det krävs träning för att släppa tanken vidare utan att diskutera, insikten om att diskussionerna i min hjärna bara gör det jobbigare och därför släpper jag taget. Det har tagit många gångers rökstopp, många års försök innan jag har lyckats med det. Det är en skillnad mellan tidigare rökstopp och detta.

Trettionionde dygnet

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Inget.

Jag fortsätter markera i att jag inte har nikotinsug. Men spänd är jag i kroppen och jag tror att jag har en del stresspåslag i min kropp. Det är ju inte så konstigt på ett sätt. Samtidigt märker jag att jag inte är lika lätt att få överstressad. Det är många små subtila vanor som har justerats om och man kan inte räkna att allt går smärtfritt.

En orsak att jag valde att stoppa över sommaren är att jag under terminerna studerar på universitetsnivå. Under terminerna är allt väldigt stressat och det är ganska mycket tentaångest och prestation hela tiden. Problemet är att för att hantera ångesten, prestationsångest mm så har jag ju rökt. Att sluta röka innebär sänkt koncentrationsförmåga. Det leder till stress i o m att prestationen hänger på förmågan att ta in vad jag läser. Därför har bästa tiden varit nu på sommaren när jag inte har haft studierna. Men jag har ju varit i situationer då jag har behövt koncentrera mig även i sommar - men på ett annat sätt. Kan inte ge mig toppbetyg på det men tillräckligt bra ändå.

En del av vad jag försökt att undvika med att röka är att känna känslor och för min del har det handlat om både negativa och positiva känslor. Trist liv. :) Men jag har ju inte lyckats helt. Jag har fått till dämpad effekt av alla känslor. Saken är att det ju hjälper kortsiktigt. Men långsiktigt är det ingen lösning. Långsiktigt kommer ju känslorna ut i något (ofta felaktigt) format i vilket fall. Bättre då att det blir äkta.

Jag har haft någon föreställning om att om jag inte röker så kommer jag exempelvis att bli överdrivet arg när jag blir arg. Att det blir för mycket eller för lite mot vad människor tycker är ok.

Men det folk vill ha är ju det som är äkta.

Furuvik igår - idag 38:onde dygnet

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Tog familjen med mig till Furuvik igår. Det händer inte så ofta eftersom det kostar en hel del pengar för en dag. Men nu var familjen iväg till Furuvik. Barnen (Snart 13 respektive 14 år) fick varsitt åkband och vi köpte ett häfte med kuponger. Vi åt där och så stannade vi trots spöregnet kvar på konserten med Uno Svenningsson, Tommy Nilsson och Patrik Isaksson. Det var en rolig men rätt jobbig dag. Många som rökte i rökrutorna. Det är ju faktiskt begränsat var man får röka. Men det jag tänkte på var - hur kan man tycka att det luktar gott med röken från en person som röker som man råkar gå bakom? Det luktar ju inte egentligen gott? Men att åka till Furivik är en sak vi har låtit bli tidigare för det kostar ju så mkt. Men rökningen kostar ju en del och det har man då inte tänkt på för det var en självklar del i de månatliga utgifterna... Hmmm ...

Min tanke kring "inget nikotinsug" är att det nu mer har gått över till att handla om vanor. Nikotinet är ur kroppen, vilket innebär att nikotinmonstret ropar av och till efter påfyllning av sitt godis. Samtidigt undrar jag personligen ibland om det är något annat som kroppen/hjärnan egentligen frågar efter. Vad var det vi hanterade med att röka? Vilka tankar, vilka känslor, vilka beteenden/vanor? Vad var det som gjorde att vi rökte, borträknat själva nikotinberoendet?

Trettiosjunde dygnet

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Om ungefär en timme avslutas mitt 36e dygn och det 37e påbörjades. Det går ju undan och det känns bra. Att anta perspektivet att jag är ickerökare innebär inte nödvändigtvis att jag alltid känner mig som ickerökare. Det finns en skillnad. Rent logiskt är ingen född som rökare och alla är därmed ickerökare i grunden ... och skulle inte ens tänka att de vore ickerökare. De flesta som aldrig rökt skulle nog identifiera ser med att vara människa, man, kvinna, ung, medelålders, gammal osv - utan att benämna ickerökardelen.

Tankarna smyger sig förbi och gör sig påminda ibland: "En cig vore väl inte så fel ...", "vore det inte gott med en cig på lunchrasten?" Jag betraktar dem och låter dem passera, de försvinner ganska snabbt om jag inte ältar dem. Ibland kan jag till och med skratta till och vifta bort tanken när den kommer ...

Att identifiera sig som ickerökare gör i alla fall känt att man en gång identifierat sig som rökare och kopplar fortfarande rökningen till identiteten på ett sätt, som ickevarande.

Härligt kämpat- FEM VECKOR

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Hejsan alla! Ser att det är några som kämpar på de första dygnen! BRA KÄMPAT fortsätt och håll ut! Det går över!!

Nu ska det vara åtgärdat spamblockeringen läste jag i något meddelande jag fick! Härligt! Då kanske man kan ta och skriva några rader. Min dag har varit bra och jag har jobbat och ligger i fas känns det som. Jag har inte haft nån tanke som egentligen säger att jag ska röka ... jag har haft tankar på cigaretter och är glad att jag inte använder dem. Jag kommer knappt ihåg hur de smakar och hur de luktar. Och jag tror jag vill ha det så. Men jag vet att det kommer dagar som kommer att kännas jobbigare. Det kommer dagar och situationer då jag tidigare har "smygrökt" exempelvis i väntan på tåget osv ... dagarna på studieorten. Men när de kommer ska jag välja att låta bli.
Ha en skön kväll ... jag ska kika runt o kommer kanske att kommentera och vara hejaklack ... :)

35 dygn snart

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Inget.

Jag har försökt skriva grattis till flera och försökt få in ett inlägg för min egen räkning men det går inte för att jag är spamblockerad. Nu testar jag ännu en gång genom att använda min telefonanslutning. Men vet inte om det kommer att gå alls.

Det verkar som att det faktiskt fungerade. Snacka om att det frestar på tålamodet att inte kunna skriva något. Minns att det var så tidigare försök också. Jag kommer inte att röka på grund av det, men det är tålamodsprövande. Har skrivit till slutarokalinjen@sll.se
Är det någon annan mailadress som gäller för jag hittar bara den ...?

Känner mig lätt frustrerad över att måsta använda telefonanslutningen för att skriva. ;-) Men men ... det börjar bli dags för mig att gå och lägga mig. Klockan 9 imorgon skiftar dygnet över till 36e dygnet och det känns så stort på något sätt för att det innebär att jag har fullföljt fem rökfria veckor, vilket innebär att jag varit ickerökare i fem veckor vilket var länge - väldigt länge sedan utan minsta fusk. Denna gång helt utan fusk och helt utan ersättning, känns det faktiskt som att jag har gjort upp med det där lilla nikotinmonstret som inte ens är ett monster! :)

Trettiofjärde - och 45-årsdag

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Fyllt år hela dagen, jobbat nästan hela dagen och varit totalt rökfri en trettiofjärde dag!! Imorgon bitti är 34 dygn som ickerökare fullgjorda! CIGNOT fyller 1 år som ickerökare! O vi är många som firar små som stora steg vad nu det egentligen innebär. Det som är ett stort steg för någon kan vara ett lite futtigt steg för någon annan och tvärtom!! Hur som så är det STORA här en gemensam strävan efter att få tillbaka ett liv som ickerökare!!! Alla som kommer hit har den önskan på något sätt vare sig vi är där än eller inte.

Jag är tacksam över den här loggen. Inser att jag inte var in och skrev något eget inlägg i morse, bara kommenterade (hoppas jag - måste kika) ;-) Inte släppa garden riktigt än - men helt ärligt känner jag hur risken minskar hela tiden att jag skulle göra ett dumt val. Det finns som inte i dagsläget!!! <3

Ha det gott alla ickerökare och blivande ickerökare.

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se