Lina81s blogg

Vaddå irriterad?

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Vet ej vad i helvete detta ska vara bra för.

Jag lider, barnen lider och tror ta mig fan katterna lider också. Lilla minsta sak som går fel så står jag där och skriker rakt ut efteråt gråter jag för det var ju inget att bli arg över egentligen. Och efter det så blir suget efter att få tända en liten cigg starkare och jag fundera ännu mer på varför jag gör detta?

Det kanske var dumt att bara sluta utan någon egentlig plan över hur eller varför jag gör detta. Varför vet jag men just nu skiter jag i både hälsan och ekonomin för lugnet hemma känns som det är viktigare än några extra kronor på kontot.
Detta med hur lyser med sin frånvaro för tillfället. Hur gör man för att bli av med suget? Byta ut cigg mot godis eller något annat? Godis är kanske inte det bästa om man vill behålla vikten men det kanske är värd några plus kilon för att klara av det värsta suget?

När kan man känna sig säker på att man klarar av att gå till affären utan att trilla dit och köpa med sig cigg hem? När slutar man känna av suget?
Varför har jag ingen plan?

2018-02-24 kl:11:10

Igår varken rökte eller snusade jag.

Det var då jag beslutade att röka min sista cigarett.

Första timmarna var inte alls några problem även kvällen flöt på hur bra som helst. Turen är väl att man jobbar som uska och inte har tiden att gå ut och röka. Efter jobbet var jag ganska stolt över mig själv att suget inte var så stort och humöret var inte påverkat vidare mycket .
Än så länge gick ju allt Bra!

Sedan kom natten, kl:02:10 var det ohållbart. Vände och vred på mig i sängen, ingen ställning var behaglig och varje gång jag blundade såg jag cigaretter. Så upp ur sängen, full effekt på hörlurarna och ut i köket för att hitta på något att göra.
Så några timmar senare, antagligen också stört grannarna med min skön sång, klockan hade hunnit bli 6 slängde jag mig i sängen med ett ren städat kök från golv till tak. Suget fanns kvar men nu var jag så trött att jag somnade av utmattning.

Lördagen gick ganska bra och suget låg på en hanterbar nivå enligt mig om man bortser från flätorna killen fick i både skägg och hår för att jag skulle sysselsätta fingrarna med något.
Humöret var inte det bästa, var lättretlig och med barnen inget tålamod över huvudtaget. De fick en och annan onödig utskällning från mig. Så många ursäkter blev det från mig för jag gav dem utskällning för lilla minsta.
Söndag och nu kändes det. Jag ansåg att detta var en jäkla dålig tidpunkt att sluta röka. Ena ungen fick diarré och feber och på detta ska killen åka hem och vi inte ses på 4 veckor.
Vad göra?
Tur så gick det inte att få killen att köpa cigg innan han åkte och själv kunde jag inte heller gå, för lämna sjukt barn på 5 år går ju inte.
Så fram med telefonen och började terrorisera folk med sms och samtal. Söndagen slutade tillslut och man lyckades somna vid halv fem och bli väckt vid 7 av barnen som tyckte det var dags att äta frukost.

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se