Imorgon blir det 100 dagar rökfri! Borde vara strålande lycklg och stolt över detta. Hmm...stolt är jag men just nu inte så lycklig. De två senaste helgerna har varit hemska!! Jag fattar inte, det har ju gått så jäkla bra hitintills. Vad är det som har ändrats nu? Borde det inte bli lättare? Eller har jag haft det för bra och nu kom ett bakslag? Alltså, jag har inte rökt men förra helgen och även denna har jag tänkt på det och känt det där odefinierbara suget... Förra helgen höll jag till och med på att övertala sambon att, vadå, kan vi inte bara röka ikväll (fredag efter trevlig middag på restaurang och ett par glas vin...). Vi kastar paketet imorgon, är det så himla farlig? Tur att jag har en så stark sambo som sa NEJ. Han sa att det skulle vara så onödigt nu när vi kommit så långt och då kan vi ju inte fira 100 dagar rökfria om vi har fuskat en dag och vi vill ju inte röka och man kan inte bara röka en kväll utan då är vi fast igen...osv...osv.. Han har så rätt!! Jag håller helt med honom - men varför, varför är jag så jäkla röksugen då!??!?! Veckan kommer gå bra, det vet jag. Inget sug i vardagen men helgen.... Blir det samma nästa helg då blir det här jobbigt. Det behövs någon förändring snart och snabbt!! Tips mottages tacksamt!! (ej niko-tabletter eller likande - är niko-fri sedan 8 veckor..)

59 dagar. Och på fredag blir det 2 månader + att det också då är 3 veckor helt nikotinfri :) Första veckan utan plåster var hemsk! Men på ett sätt var jag glad att jag gjorde det i 2 steg - först rökfri i sex veckor med plåster, sedan helt niko-fri. För mig gjorde det i alla fall att jag hade motivation nog att stå ut med abstinensenbesvären som kom när jag tog av plåstret sista gången, som överskottsenergi, rastlöshet och otrolig ilska! Jag var INTE rolig att tas med den veckan kan jag säga. Tilläggas är väl att jag arbetar med människor så den veckan fick jag stänga in mig på mitt kontor och hålla all interaktion på minemal nivå... Men det gick över!!! Och nu, just nu känns det superbra. Kroppen har lugnat ner sig och jag känenr mig bara lugnare och starkare :) Det här var såååå värt det - det bästa jag någonsin gjort. Och träningen går skitbra nu, så klart för att jag inte plågar och stressar min kropp både med träning OCH cigg. Fattar själv att anledningarna till att jag "fått sluta/gett upp" att träna förut är att man kommer till en punkt då man måste välja (medvetet eller omedvetet) för kroppen och hjärnan pallar inte riktigt att träna mycket och röka mycket samtidigt. Jag är så glad att jag medvetet gjort det rätta valet nu!! Jag väljer träningen :) Beach 2012 kanske blir den roligaste någonsin i mitt 30-åriga liv :) Investera i ny bikini kanske?

50 dagar!! Jag måste kolla igen för säkerhets skull - jodå 50 dagar!! Och + 11 dagar nikotinfri!! Och jag saknar verkligen inte plåstrena, ciggen har jag för länge sen slutat sakna ;)

Eller nej, det sista är en sanning med modifikation - jag saknar inte ciggen, men det klart att jag tänker på det, på att jag slutat, och varför och hur bra det är och funderingar kring hur det ska bli framåt och vilka situationer framåt som kan bli svåra och som jag måste tänka till kring och hitta strategier. Jag saknar då inte ciggen i min vardag! Det är sååå underbart att slippa - att vara fri - att inte ha de eviga "jag-bara-måste-ut-och-röka" studerna, som faktiskt, om man tänker efter var fler än själva ciggen man rökte men eftersom man inte alltid kunde gå ut så blev man irriterad och orolig i kroppen istället. Och det saknar jag INTE!!

Och jag är så glad över att jag tror de värsta abstinensbesvären är över. Och då menar jag orolig mage, blödande tandkött, flammigt ansikte, överenergi och rastlöshet, orolighet i kroppen, irritation, överdrivna känslouttryck (jättearg/tokledsen på 0.3 sekunder), trötthet och ja, ni vet - typ allt! Förra veckan när jag slutade med plåstrena och sedan dess är nikotinfri var riktigt illa rent fysiskt. Kändes så orättvist att när man är så duktig och slutar förgifta sin kropp så ska kroppen lida alla j--vla åkommer den kan på en gång! Men man får ju förstå den, jag har ju plågat den i 12 år så den blev väl lite förvånad ;)

Och om inget annat stoppar mig från att röka igen så kanske tanken på hur det är att sluta stoppar mig från att någonsin börja igen. För det har inte bara varit roligt - och jag hoppas verkligen att de fysiska är över nu - jag är värd att må så bra som jag förtjänar och jag förtjänar det bästa. Det gör vi allihop :)

Galet arg! Idag var jag så arg på jobbet att jag nästan började gråta!! Allt känns som det gått emot mig och alla har varit totalt dumma i huvudet!!! Tjatat, inte producerat eller varit rent ut sagt jävliga mot mig. Aarghh!!! Fel fel FEL dag att försöka köra nåt jävla manlig härskartekniker mot mig!! (tur att jag har eget kontor så jag kan stänga in mig!)
Och varför varför frågar jag mig?!? Varför idag?? Meeen...kan det ha något med att jag är nikotinfri sen 3 dagar sen? Kan det? Men det är ju så totalt orättvist för inte en enda gång idag har jag velat röka, jag tänkte inte ens tanken förrän jag var på väg hem och hade lugnat ner mig och funderade på vad det var med alla idag... Hmmm... Men såhär kan det ju inte fortsätta. Jag jobbar liksom med människor så det funkar liksom inte... Jaja, imorgon kan ju knappast bli värre.
Nu ska jag bara fokusera på det enda positiva med idag - trots skitdagen från helvetet - INTE rökt och INTE ens röksugen!! Kom liksom inte ens på att det kanske var problemet! Det ni :) till oss alla som tagit bästa beslutet någonsin en stor kram och klapp på axeln. Vi rockar!

Kanske ska tillägga till mitt tidigare inlägg att själva rökstoppet går över förväntan. Inte speciellt röksugen, har nu så här 4 veckor in i mitt nya liv skaffat mig nya och bättre vanor som att äta frukost och gå promenader etc. Men i fredags - dagen INNAN jag började med nedtrappning av plåsterna till steg 3, alltså när jag fortfarande hade mitt "vanliga" plåster så blev jag så sjuuukt röksugen - riktigt ordentligt för första gången på 4 veckor!!. Och alla jävlar på TV rökte i varenda film/serie jag försökte titta på. Och såg så tillfreds ut. Och jag bara ville gå ut på balkongen och röka! (eller ja, jag ville att det skulle vara sommar, sol, varmt och att jag kunde gå ut och röka på balkongen...) Inte för att jag gjorde det alltså. Men helt klart - det måste ju ha varit hjärnan som spelade mig ett spratt. Oro för nedtrappningen kanske? För nikotinnivån i kroppen var ju den samma... Ingen som helst anledning till att röka. Lika fast i mitt beslut som tidigare. Lika glad över att vara rökfri som tidigare. Hade dessutom haft en riktigt sjukt BRA dag - bra möten på jobbet, positiv fieedback från min chef plus att jag kunde gå lite tidigare från jobbet, plus att vi redan hade handlat mat till fredagsmyset kvällen innan... Alltså ingen som helst anledning till röksuget - Och ändå!! Orättvist!

Har nu haft nikotinplåster Steg 3, 7 mg i tre dagar (lägsta styrkan). Har allstå börjat trappa ner plåstren för att om knappt två veckor bli helt nikotinfri. Men, känner absolut ingen som helst skillnad mellan steg 2, 14mg som jag använt i 4 veckor och nu dessa. Ska det vara skillnad?? Om det nu inte är någon skillnad behöver jag dem då alls? Eller?!? Bytte styrka på plåstrena i lördags. Och i söndags satta jag inte ens på ett plåster förrän vid 12-tiden, 3 timmar efter att jag hade gått upp. (Jag sover INTE med plåstrena - gjorde det de 2 första nätterna och det var helt fruktansvärt! Tar av plåstret ca 1 timma innan jag ska sova....Och sover som en stock)

Jag har läst och läst att man ska följa hela metoden, att man inte ska sluta med plåstrena för tidigt etc etc. Är det någon som har haft erfarenhet av nikotinplåster som vill dela med sig?? Vad händer till exempel när man slutat helt? Jag är inte rädd för att bli beroende av plåstrena, men jag kanske är lite rädd för vad som händer när jag inte har dem längre? Eller så här, om jag ska förvänta mig det värsta vill jag ju liksom vara förberedd om man säger så. Vill absolut inte gå över till niko-tugg eller tabletter istället. Jag vill inte känna "niko-kicken" efter att ha blivit av med den. Jag vill inte heller börja ta tuggummi/tabletter som "belöning" eftersom det var exakt så jag använde mig av ciggen. Tankar och idéer??

Loggade precis in på mitt konto här och ser siffran 25! Oj vad det går undan! Alltså, inte för att jag inte visste det för som det säkert är för er alla andra så räknar man och räknar och kollar frammåt att oj då har jag varit rökfri i en månad etc etc - och på söndag är det fyra veckor, det visste jag bestämt. Men jag hade faktiskt börjat sluta räkna dagar och 25 dagar låter ju sååå mycket mer än snart fyra veckor :) Hurra! När jag var inne här tidigt vid rökstoppet och lästa andras inlägg som var på 21, 22 dagar tänkte jag, oj hur ska jag kunna ta mig dit!? Vad duktiga de är!! Det är ju en eeeevighet till 20 dagar - men se det bara händer helt plötsligt och förvånansvärt fort går det. Så till er som precis börjat - kämpa på, dagarna går fortare än vad man tror och helt plötsligt så står räknare på över 20 - och sen på över 30 osv osv :)

Och nu till en liten rolig "Vinst". I samband med rökstoppet så bestämde jag mig även för att börja äta frukost varje morgon. Både för att hålla ett jämnare blodsocker så att jag inte ska känna röksuget lika starkt samt att jag har läst att man håller vikten lättare när man äter frukost. Jag har alltid ansett att jag inte är någon frukostmänniska och har aldrig förstått hur folk kan sätta i sig en tallrik gröt det första de gör när de kliver upp!! Och jag har fått kämpa med min nya goda vana. I början åt jag en halv rostad macka, utan pålägg och utan kanter, som en 3-åring ungefär! Och det tog emot. Men idag hände något fantastiskt! Jag vaknade och var hungrig!! Och tog mig med glädje till köket för att äta 2(!!) mackor, ett glas Proviva och en liten kopp kaffe. Och jag hade tid att sitta ner i lugn och ro och äta min frukost och lyssna på morgonnyheterna!

Jag ville bara tillägga att nej, alla dagar som rökfri är inte lika lätta och roliga som idag. Ibland är det värsta skitdagarna! Men så var det ju när vi rökte också!! Vissa dagar är bra vissa är trista och ledsamma. Sånt är livet. Så kämpa på därute!! Nu är vi i alla fall inte så dumma längre att vi tror att cigg gör skitdagen bättre. För det är ju precis tvärt om! Grattis till oss som kan hantera en dålig dag UTAN "hjälpmedel" som cigg. I ett livsperspektiv är det MYCKET BÄTTRE och BILLIGARE :)

Mitt liv är så mycket bättre nu när jag inte längre röker! :) imorgon blir det tre veckor och de flesta fysiska besvär börjar försvinna. Magen mår bättre, andning och snuva är mycket bättre, tandköttet har slutat blöda, flammigt ansikte har gett sig, fått munsår men de börjar ge med sig. Mitt lilla lilla bekymmer just nu är att jag inte är nikotinfri eftersom jag går på dagplåster fortfarande(steg2) och har en vecka av dem kvar , sen 2 veckor av plåster steg 3 ( svagaste) och sen nikotinfri. Önskar jag redan var nikotinfri också men ska stå fast vid min plan, min metod. Full av självförtroende om att det är vad som funkar bäst för mig, även om sambon slutade samtidigt OCH klarade av att även sluta med nikotinhjälpmedel efter en vecka!! Han är sjukt duktig han :) jag är lite avundsjuk men mest tok glad o stolt över han.

Nu till mitt VERKLIGA problem - har så mycket energi! Någon som har tips på roliga och fartfyllda aktiviteter vi kan testa??? Alla förslag mottages tacksamt. Idag spelade vi squash igen (sjukt roligt) och vi går långpromenader i snabb takt. Vad kan man mer hitta på? Skidåkning finns det ju ingen snö för... några idéer?? Kram på er alla, och var stolta! Det är jag :)

Hjärnan är en spännande mekanism. Den spelar mig små spratt hela tiden. Jag kommer på mig själv att associera alla mina små krämpor till rökstoppet och nikotinberoendet. En del är säkert sant men många saker är det INTE: Till exempel - har haft "problem" med magen, uppsvälld och magknip om vart annat. Och det läste jag någonstans är en biverkning av nikotinplåster som jag ju använder. Idag blev jag lite irriterad över detta då jag tykcer att jag tar hand om mig bättre, äter bättre, dricker Proviva med bra-för-magen bakterier osv. Men så slog mig tanken - hallå - jag har ju haft problem med magen sen jul ungefär och det var ju en av anledningarna till att jag VILLE SLUTA RÖKA. Så detta problemet uppstod alltså INNAN rökslut och visst, nikotinplåstrena kanske förvärrar symptomen men orskar den inte = jag blir INTE av med problemen om jag skulle börja röka igen.

Jag har även upptäckt att jag blir flammig i ansiktet, aldirg varit med om det tidigare. Kan det vara en bivärkning av rökstopp och plåstrena?! Funderat på det i flera dagar nu tills jag i morse kom på mig själv att jag ju börjat använda den där hudkrämen igen som jag inte tycker om (eftersom jag hittade den i skåpet härom dagen när min vanliga kräm var slut) och det är ju DEN som orskar mig dålig hy - INTE rökstoppet och plåstrena. Så jag slutar med den helt enkelt. Men min hjärna efter 12 år av nikotinberoende vill få mig att tro att om jag bara slutar upp med det här "sluta-röka-tramset" så kommer alla mina små åkommor magiskt att försvinna. Men nej serru, där kom jag på dig!! Det går jag INTE på!! Jag är rökfri och tänker fortsätta att vara det. Så det så!