Korris blogg

Svag....

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Mycket stort .

Det sitter bara i huvudet. Har ju inte rökt på en vecka, Ändå sitter jag i soffan helt förtvivlad för att suget är så stort. Ser framför mig hur jag promenerar till affären och köper paketet, går hem på balkongen och röker. Men då blir det ”officiellt”, då är jag ju en rökare igen!! Vill inte, men så sjukt jävla jobbigt!

Småbarnsmamma

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Har egentligen slutat. Slutade första gången vid graviditet. Var oplanerad, hade ett halvt paket när jag plussade på stickan. Var stenhård mot mig själv men framförallt motiverad till att sluta. Även om det var jättesvårt då kollegor gick på rökpaus men plötsligt utan mig. Rökte upp det halva paketet och höll mig ifrån ciggen hela graviditeten. Skulle ut och fira min födelsedag när bebis var 3 månader, tänkte att en cigg är ju ofarlig, och framförallt äcklig när man inte rökt på så lång tid. Den var såklart jättegod, kändes som att återförenas med en kär vän. Fastnade och rökte i ca ett år, ledsnade och rökte medvetet så mycket så jag lessna. Var rökfri i två-tre månader innan jag blev gravid igen, denna gången var det inte alls lika lätt att hålla sig borta TROTS att jag var gravid. Lång historia kort så fick jag nog och slutade, men tänkte på ciggen DAGLIGEN!
Nu är bebis snart tre månader och jag tog min första cigg för ca 4 veckor sen, dumt nog, för jag visste ju nästan att jag skulle älska det. Gömt det för maken och rökt 1-2 cigg på dagtid, höll på så i tre veckors tid, fram tills förra veckan. Har varit otroligt tufft denna gången att hålla sig borta, känns som jag bara väntar på att något ”jobbigt” ska hända så jag får en ursäkt till att springa till kiosken och köpa det där paketet. Vill inte börja igen men suget är så stort!!!! Jobbigast är det på dagtid när jag är ensam med bebis, försöker promenera och rensa tankarna. Vissa dagar är lättare men vissa dagar föreställer jag mig hur jag står på balkongen med en cigg i handen.
När längtan är som värst känns det bra att gå in på denna sida och läsa andras berättelser. Så oerhört jobbigt att vara ”stark”, hade jag inte haft barnen hade jag rökt. Men vill hålla mig borta för barnens skull, och för min egna såklart.

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se