Dagen har gått rätt bra..eller egentligen helt bra för jag har inte rökt på helag dagen. Men rökbegäret sitter i ännu och det gör det väl ett bra tag framöver antar jag.
Så jag tar en dag i taget..och tack alla här som har stöttat med uppmuntrande ord och tusen tack till Hilles mycket minnesvärda ord :-)
Nu kämpar vi vidare här! För visse e vi superbra som klarar det här. Jippiii...vad det kommer att kännas bra sen när jag kan säga åt bekanta att jag slutat röka. Inte dåligt allt. Hoppas nu att det här håller i sig. Vet ju hur lömsk pinnarna och begäret kan vara.
Kämpar ännu för att bli helt rökfri. Har rökt 3 tobakar idag. Varför kan man ju fråga sig. Varför just 3, men å andra sidan e jag helt nöjd med att jag inte har fallit tillbaks och börjat röka ett paket igen. Men den här dagen har nu varit. Så det är bara att fortsätta med morrondagen. Det är lite som en berg och dalbana det här. Men jag skall koncentrera mig på att det bara skall börja gå uppför och lyckas få bort även de här enstaka tobakarna som jag tar nu som då. Det är nog saknaden av att röka som gör att jag faller dit för några titt som tätt misstänker jag. För nikotinet får jag ju av nikotinhjälpmedlen. Vad skall man göra åt saknaden. Borde inte sakna gift, men så är det kanske. Jag tycker det är svårt att få bort vanan eller om man nu skall kalla det ovanan att röka. Man har ändå hållit på i 20 och, och så bums...helt plötsligt...över en dag skall man förändra på allt. Jättesvårt...och det vet ju alla här. Man har egentligen två tuffa saker man slåss mot, nikotinet som är en kanske lite mindre del, men sen vanan. Jag tycker det är vanan som är jobbigast att få bort. Okej det känns lätt mellan varven, men man skall faktiskt tänka på att vanan som man ändrar på faktiskt skall hålla i sig hela livet också. Det månne nu inte ta 20 år innan man har vant sig vid att inte röka ;-).
Men jag fortsätter en dag i taget, och förr eller senare kommer jag att vara helt rökfri. Det kommer att gå, och jag kommer att lyckas.
Måste skriva innan jag går och lägger mig så ni inte tror jag fått "nikotinbrist" av att inte röka ;-). Nä, skämt och sido. Dagen har gått bra idag, kanske främst för att jag haft migrän sen gårdag kväll. Så tobak är nåt man inte ha velat ha eller ens tänkt på.
Så nu får vi se hur morrondagen går. Rökbegäret kanske kommer, men det kämpar jag vidare med då.
Dagen har gått bra och jag har kunnat hålla mig.
Yes, har klarat även denna dag. Tar tag i dag 15 i morron.
Så nu kämpar vi vidare!
Yes, har klarat även denna dag. Tar tag i dag 15 i morron.
Så nu kämpar vi vidare!
Gårdag kväll gick bra. Så fortsätter med dag 14 nu. Tänk...2 veckor har ren gått.
Rökt 2 tobakar nu i kväll, ärlighet varar ju längst. Det här är jättejobbigt men jag fortsätter vidare. Hur länge skall jag hålla på så här. Det skall gå, det måste gå, jag ger mig inte förrän jag är helt rökfri och kan njuta av livet utan att röka den här skiten. Sorry för alla negativa tankar, men de måste bort. Så att alla positiva tankar sen ryms in :-). Ni vet hur det är, alla är vi ju olika till person. En del är kanske födda kämpare, andra måste lära sig att kämpa. Jag kanske är en sån, men då finns det inget annat än att lära mig att kämpa då. Bara kämpa vidare så går det bra sen.
Känns som om man skulle stå och svaja vid en ravin. Riktigt, riktigt nära kanten. Skall jag trilla ner eller inte. Det är jag som bestämmer och ingen annan. Vill inte trilla ner, skall inte trilla ner. Skall inte ge mig förrän jag når dit jag vill...alltså att glatt kunna säga...Jag..Miina har slutat röka!. Längtar dit, och jag kommer ta mig tusan inte att ge mig förrän jag lyckas. För jag vill inte röka mer.
Så alla ni som kämpar eller håller på eller "bara" vara på sin vakt mot tobaken. Var stolta över att ni har kommit så långt som ni kommit. Lovar att komma igen jag också.
Kram Miina
Har klarat dagen rökfri hittills. Är nöjd över att ha kunnat stå emot. Just nu känns det jättejobbigt men det kommer att kännas bättre sen igen. Vi e smarta och finurliga vi f.d. rökare. Satt just i soffan och pratade med dottern, och frågade så där lugnt om hon vet var pappa lagt tobaken? Jag vet att hon brukar ha svårt att kunna hålla nåt hemligt, hon e bara 7 år, och det försökte jag utnyttja nu bara för att kanske få en tobak. Som tur var berättade hon inget. Eller rättare sagt jag hann förklara åt henne hur besvärligt det kändes för mig just då, men att hon inte skall berätta det för mig, för på det sättet kan hon hjälpa mig att sluta. Dessutom började jag gräva i skåpen innan, men började tänka att det här går ju bara inte. Vad håller jag riktigt på med. Jag behöver ingen tobak....det är tobaken som behöver mig.
Till om med min 11 åring var slug nog och höll koll på mig när jag var på nätet i går kväll. Han trodde jag tänkte köpa tobak via nätet :-).
Så..nu tar jag tag i resten av eftermiddagen och hoppas att jag kommer över sugen som kommer då. Jag skall kämpa, precis som ni andra här. För vi e ju så himla duktiga. Det är svårt att slåss, men känslorna av att känna att man vunnit sen är en bra belöning som man e så stolt över sen.
En hel dag orökt, och jag är glad för det. Det har gått bättre än jag väntat mig faktiskt. Men jag vet att dagarna är otroligt olika. Men dagen och kvällen är avklarad så nu tar jag tag i morrondagen. Så nu kämpar vi vidare allihop...alla vet hur det känns. Mer eller mindre. Morrondagen skall jag också klara av, hoppeligen.
Ett litet tips som kanske nån har nytta av, åtminstone har det hjälpt mig lite. Det hjälper lite mot suget efter en tobak. Jag tar alltid ett nikotintuggummi precis när jag stiger upp, alltid innan jag går ut, alltid innan jag går och handlar, allltid innan jag börjar städa, alltid innan jag börjar baka, alltid innan jag gör någonting som jag vet att jag kommer att vilja ha en tobak efteråt. Jag tror ni vet själva vilka de gångerna är. Såna gånger när det hör till att man sätter sig ner för att ta en tobak. Kanske innan arbetskompisarna far på sin rökpaus. Kanske det lite lindrar suget efter en rökpaus också. (Kom ihåg att det finns en maxgräns på hur många tuggummin man får ta).