maria66s blogg

Loggade in för att se antalet dagar (3094). Mär fantastiskt!

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

939 dagar efter stopp

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

372 dagar efter stopp

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

I mitten av vecka tre

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

På måndag är det tre avklarade veckor.Jag 'började att sluta röka' på uppmaning av familjen (äldste sonen och maken) och var initialt av den bestämda uppfattningen att det här var inte mitt beslut. Jag tänkte att det här är ett test o s v.
Men så går timmarna och dagarna. Och någonstans börjar jag nog ändra mig. Jag vill nog sluta röka trots allt.
Från att ha sett alla rökare som lyckligast i världen då de får röka ifred, så kan jag nu se annat i livet.

Det har varit dagar som varit extremt svåra. Jag har varit så låg och så ledsen (i söndags och måndags). Men sedan på något konstigt sätt så mår jag jättebra andra dagar. Läskigt hur det kan gå så upp och ner.

Det som har fungerat för mig har varit att jag tagit en dag i taget. Att jag valt att inte ta nästa cigarett.
Jag har inte använt plåster, utan enbart tagit en sugtablett när det känts som värst. Jag har även köpt en inhalator som jag använt 2 ggr. Den känns nästan lite syndigt lik cigaretter, då det bränner till vid inandning så den tar jag bara i nödfall.
Jag kämpar på och har mina stunder då jag är enormt röksugen. Nu är det fredagkväll och att ta en cigarett ute på verandan hade varit underbart (eller...?).
Lycka till i helgen allihopa!

Sysselsättning tack!

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Usch -nu är det lördag och jag är just nu så röksugen (inne på dygn 13).
Min man har rest bort och kommer tillbaka om en vecka så nu måste jag tygla mig själv
och inte falla för frestelsen. Det är INTE lätt.
Jag har haft några riktigt bra dagar i rad då det har varit enkelt att låta bli att röka.
Men helg och mer fritid är prövande. Det är mycket enklare när man är på jobbet och
har fullt upp.
Stor eloge till alla er som kämpar på hemma!
Jag ska försöka hålla mig stark, men jäklar vilka dumma tankar man får då och då!
Jag tar en sugtablett (1 mg) när det är som värst och klarar mig med två-tre per dag,
så egentligen går det nog ganska bra. Det finns dock stunder då jag inte vill vara
så jäkla duktig och bara ta en cigarett. Tänker då att jag försöker stå över just denna
och ett tag senare känns det bättre.
Ska nu återgå till matlagningen och utfordra mina tre söner!
Ha en trevlig lördag alla där ute!
Hälsningar Maria

En viss förändring börjar ske

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Jag har som sagt påbörjat detta med inställningen att jag MÅSTE sluta och att jag BORDE sluta - inte att jag VILL. Snarare har linjen varit att 'jag vill inte, men andra har bestämt detta'. (Och så har det börjat).
Nu är jag inne på dag 8 i mitt 'test' och jag börjar ändra tankesättet (berätta det bara inte för någon :-).
Förra veckan så var min inställning sådan att alla som kunde röka/fick röka var LYCKLIGA människor. Jag var olycklig och alla omkring mig var onda människor som missunnade mig min lycka.
Någonstans inne i mig så börjar detta tankesätt att ändras. Det kanske inte är så trots allt?
Icke-rökare kan kanske vara lyckliga människor? Kanske t o m lyckligare?

Första inlägget (efter en vecka)

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Nu är det en vecka sedan jag slutade. Eller slutade och slutade - jag för en ständigt pågående dialog med mig själv där jag påtalar att detta inte är mitt beslut.
Det är mina barn, min man och andra som har bestämt att jag ska sluta. Jag vill inte.
Just nu så plågar jag min omgivning med att de minsann har tvingat mig till detta och jag kan därmed vara sur, tvär och jävlig. Moget - eller hur?
Två gånger har jag varit nära att ta en cigarett. Två gånger har jag lagt tillbaka den i paketet.
Jag kan inte tänka att jag aldrig mer får röka för då får jag panik. Just nu tar jag en timme i taget, men det är motigt. Jag skickade ett SMS till min man idag på fm när suget var enormt. Han försöker att peppa men det är
svårt när hjärnan inte vill. Han lyckades givetvis sluta röka och snusa för ett par år sedan. (Är de inte de värsta personerna - de där f d nikotinisterna??).
Jag tar en sugtablett (1 mg) när det känns extra tungt. Blir kanske en 3-4 per dag. Bättre än att inte ha något.
Jag läser alla inlägg med förtjusning. Är kul att veta att man delar fasorna med fler!

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se