Och ser min jobbarkompis gå ut för att röka....oh vad jag blir varm inombords, glad o stolt över att jag utav alla människor sitter kvar inne.
Den inbitne storrökaren som absolut ingen trodde skulle klara ett rökstopp.
För bara någon dag sen hörde jag kommentaren om mig " att det brukar aldrig hålla sig" men det gör det. Jag har aldrig varit rökfri så här länge.
4 1/2 månad!
Kan jag så kan alla- jag tror verkligen det , men det är inte en lätt sak man får kämpa, men gud vad det är värt det.
Maten smakar mer, man luktar gott och har kommit på att man faktiskt har ett luktsinne, orkar mer , har mer pengar jaa det finns bara fördelar så alla därute fortsätt kämpa- det är värt det.

Glömde bort min 7 månaders "födelsedag" i går! Ser det som ett stort plus ..att jag inte räknar så mycket längre. Jag mår suuuper - gud vad tiden springer i väg. Jag har t.o.m nu börjat gå ner i vikt, känns som kroppen vant sig. I början kändes det som man svullnade i kroppen och hade större sötsug.

Huden i ansiktet ser rosigare och yngre ut (jag kanske inbillar mig?men...) jag mår framföralt mycket bättre.
Jag har lärt mig dricka en massa härliga teer (istället för kaffe hela tiden)-underbart gott-jag har sparat 12000 kr-luktar betydligt godare nuförtiden-orkar mycket mer-sover mycket bättre- och framförallt är jag superstolt och har visat alla att även JAG kunde!
Idag tar jag beslut direkt och framförllt RÄTT beslut och vågar säga nej vilket jag hade svårt för innan. Kände ofta att jag hade något att känna skuld över. (ciggaretterna)

SÅ Ni som inte tror på Er själva att Ni kan klara detta - KAN JAG SÅ KAN NI! Ni kommer att må såååååååå mycket bättre. JAG VET så visa alla nu! och framförllt er själva.

Jag skriver inte här inne varje dag längre.
Känns som jag upprepar alllt som jag skriver här.
Jag är så glad att ha kunnat sluta med mina cigg :)
Lovade min dotter att jag skulle sluta och det löftet höll jag till henne :)
Så nu mår jag mkt bättre ich har bättre kondis .
Idag tänkte jag gå en långis med min hund vädret ser ju bra ut just nu.
Läser vad ni andra skriver i stället här på bloggen varje dag ...
Så nu blir det mer sällan jag kommer att blogga här .....
Men jag måste in och se varje dag vad ni skriver ...
Ha en fin dag ...
Kram Ingrid

Har nu hållt mig från tobaken i ca 7 timmar, har ett sånt hundans röksug just nu, jag saknar min kvälls cigg. Nu till problemet. Jag personligen känner inte att jag vill sluta röka, men jag känner mig ganska tvingad till det eftersom att min sambo väntar vårt barn. Jag lovade henne innan hon och jag blev tillsammans att jag skulle sluta röka för hennes skull för hon hatade röklukt. Och eftersom att jag tappade röksuget så fort hon va i närheten av mig så trodde jag att jag skulle köats det galant. Vilket jag självklart inte gjorde. Jag lyckades sluta en gång för några månader sen men jag började igen efter någon månad eftersom att jag kände att jag gick upp i vikt och jag kände mig inte som vanligt, precis som om jag inte va samma person. Och nu ska jag bli förälder tillsammans med den flickvännen som jag lovade att sluta för två år sedan. Jag vill egentligen inte sluta röka för att jag känner att det tillhör min livsstil. Jag känner mig inte som mig själv om jag är en ickerökare. Jag hade gärna snusat ist för att röka men min sambo mår otroligt illa av snus, precis som jag gör av att inte ha nikotin i kroppen, nu till själva frågan, vad ska jag göra?? Jag vill inte sluta helt med nikotinet för att det "är en del av mig" och jag har ett beroende utav nikotin. Men min flickvän klarar inte av lukten av barkens snus eller rök, och nu ska vi ha barn så nu tycker hon att jag inte ska röka alls, visserligen har hon rätt i att det inte är bra för barnet, men lite röklukt från pappa kan väl inte göra någon skada? Jag vet inte vad jag ska göra, jag mår så illa nu av allt röksug, jag har till och med ont i magen av det... Tips? Lyssna på frugan eller min instinkt? Något annat svar på någon Annan fråga jag kanske har ställt i texten? Jag är tacksam för hjälp.