Nu har jag varit rökfri i snart 6 veckor! Det känns helt underbart att vara fri. Men jag undrar hur andra mår som slutat med champix? Jag har väldiga humörsvängningar och är otroligt trött.... Är det någon annan som känner som jag? Går det över?

Jaha, 12e dagen utan cigaretter, det börjar nästan gå på rutin allredan ;-)
Det känns som det värsta är bakom en nu, glömmer bort cigaretter under längre och längre perioder och det är mycket enklare nu att slå bort tanken samtidigt som målmedvetenheten att bli rökfri bara blir starkare för varje dag.

Det blir inte mer cigaretter för mig, det kan jag nästan säga med säkerhet nu.. men man ska aldrig säga aldrig...

Ha det bäst!

slutat idag som det var tänkt! Började läsa boken "äntligen icke-rökare" förra veckan, och följer instruktionerna i den. Han vill att man ska fortsätta röka som vanligt, och inte sluta förrän det kommer i instruktionerna i boken. Eftersom jag känner att boken påverkar mig, så vill jag följa de instruktioner som är i den. Så jag har så länge flyttat fram mitt sluta röka datum, till fredag denna vecka.

Jag läser boken i det tempo som jag behöver.... altså jag läser och funderar över det jag läser. Så fort jag känner att jag inte får in mer information i mitt huvud, så tar jag en paus. Känner att jag vill ta åt mig av all information som boken ger, och inte bara skumma igenom den. Och min förhoppning är att jag är färdig med boken till fredag, kanske någon dag tidigare.

Känner att boken påverkar mig.... och det känns lite konstigt att forsätta röka, samtidigt som jag får den information som jag får. Men han uppmanar en att fortsätta röka, han vill att man ska få "hela bilden" innan man slutar.... för att man verkligen ska sluta helt!! Jag har haft en del ångest i helgen.... och jag tror att det beror på informationen jag får, och att jag vet att jag kommer sluta röka.

Jag är som sagt inte färdig med boken än, men känslan jag har nu är att jag kommer sluta röka med hjälp av den. Och att jag i framtiden kommer rekommendera den till andra!

Vet inte om jag kommer skriva något mer här innan jag har slutat.... men jag fortsätter läsa andras inlägg, eftersom det peppar mig.

Kram

Tusen tack Bettan och Ingrid.
Behövde verkligen era ord.
Det är så märkligt...jag är SÅ trött. Så trött.
Är det avvänjningen, sorgen, nikotinöverdosering eller ilskan från igår?
Kunde inte skriva igår för jag var så arg och besviken. Beskyddarinstinkten fullkomligt pulserade i mig och jag nötte nästan spår i golvet av allt vankande.

Inte nog med att min kära extramormor gick bort. Mamma ringde och berättade att hon och jag inte är välkomna
på begravningen. Vi får inte ens veta var och när den är. "Hon ville inte ha en stor begravning så bara de närmsta är inbjudan och resten får reda på det genom annonsen som kommer sättas ut i tidningen , meddelade henne dotter.
URSÄKTA!
Får man verkligen göra så???
Vi är ju SLÄKT!
Att höra mamma så ledsen gör/gjorde så j'vla ont och förmin egen del så kan jag inte förstå hur man kan vara så okänslig. Även i sorg.
Både jag och mamma VET att vi betydde mycket för henne. Mamma pratade regelbundet i telefon med henne in i det sista och hon gjorde ingen hemlighet av att hon tyckte om oss.
Något stämmer inte och vi insåg exakt vad det handlar om när vi pratade i telefon.
Avundsjuka.
Med damen i fråga inte längre kvar att försvara sig så åkte vi ut med kärran. Så utomordentligt humant av hennes kära dotter, min mors brors fd. fru.
Ilskan gjorde mig faktiskt mer röksugen än sorgen för jag vet att hon kommer få det bra "däruppe".
Personligen skulle jag vilja se det skriftligt att det var hennes önskan att inte ha oss där.
Att inte få ett avslut. Inte ens på sista bänk.
Det är så lågt.
Jag kommer aldrig mer att prata med min kusins mor. Att hon ens tilltalade min mor på det viset(jag kan höra hennes röst) gör henne icke önskvärd i mitt liv i alla fall och för det ska det mycket till. Jag är för f-an Gudmor och vår avlidnas barnbarnsbarn!
Hon startar ett krig helt i oödan den egoistiska satkärringen.

Kan inte mer än önska att allt testamenterats till min mor och mig. DET skulle vara intressant.
Kharma.