idag är det 3 veckor och två dagar sen jag tog mitt sista bloss. Tiden bara far iväg och det är både lätt och svårt att avstå från ciggen. Jag tänker inte på ciggaretter och jag har inget sug efter dom och det e skönt. Men det är oxå det som gör det svårt. Av ren vana reser jag mig upp och är på väg ut för att ta ett bloss när jag direkt kommer på att jag slutat. Inga problem att avstå, men det sätter på nåt sätt sprätt på skallen. Det e ju bara "småjävlarna" som försöker lura mig.
Jag o lotta pratade igår om det här med feströkning och hur rökare försöker hitta en ursäkt för att få röka.. Det e ju precis det som e farligt. Så länge man letar efter dessa ursäkter är man en fara för sig själv. Jag tror inte, eller rättare sagt jag vet att feströkning inte är ett alternativ. Om jag feströker om typ ett år.. Då är mitt beroende borta, men uppenbarligen så ville jag ta en cigg. Varför? En ickerökare vill inte ta en festcigg. Om jag någon gång kan tänka mig tacka ja till en cigg så betyder det att en del av mig är sugen fortfarande. Sen läste jag på denna sida att feströkning är den vanligaste anledningen till att man börjar igen. Inget jag tänker riskera.
Hoppas innerligt att suget försvinner helt en dag.. Tror ju inte det, men jag hoppas.

I gårkväll började det snöa nåt så sanslöst ute och idag e det som det e. SNÖ överallt. Inte direkt vad jag önskat mig, men visst.. Bättre med snö än istid och 15 minus. Dagarna glider iväg som smör och jag känner att jag mest bara glider med. Får inte mycket vettigt gjort och har inte lust till så mycket heller. Gör det jag måste och inget mer. Tror jag gör så bara för jag vill att tiden ska gå fortare. Längtar till våren och värmen, fölet och få börja rida igen. Har bestämt att nästa säsong ska jag ta lektioner med perla istället för flicka. Ska rida Flicka en del i sommar oxå, men mest ska hon bara få njuta av att vara mamma för sista gången.

Jobbigt!!

Kommer j att klara av det här,kommer suget någonsin gå över,varför utsätter j mig för det här?...
Just nu är frågorna många,men ett svar har jag....Jag vill bättre kunna motivera för mina barn varför de inte ska börja röka lr snusa!!!
Vilket bra motiv ger man som förälder när man säger att rökning är farligt samtidigt som man just fimpat en cigarett o luktar allt annat än rosor... Nu är det bara att hålla igen o motstå begäret,kan bara HOPPAS ATT J LYCKAS..

Hoppas att alla duktiga ickerökare har haft en bra Jul och nyår.
Har varit ledig en hel massa dagar och ska börja jobba imorgon och ångesten börja krypa närmare. Kommer man ihåg vad man gjorde på jobbet? Kommer arbetskompisarna känna igen mig eller vad är man egentligen nervös för? Har försökt intala mig själv att det börjar bli långtråkigt att vara ledig, men har inte lyckats övertala mig själv om det. Det har varit så skönt att slippa jobba och jag har verkligen behövt den här ledigheten.

Suger fortfarande på mina sugisar. Försökte gå ner till 2 från 4 mg, men kom på mig själv med att bara dubblera antalet, så då kanske det är bättre att ta 4:orna.
Nyårsafton var en prövning men klarade även den dagen, så skönt det kändes att slippa stå ute i kyla och frysa.

Så skönt att höra att det börjar rätta sig till med Pluppisen

Kram på er

Tiden går så fort så fort.. 3 veckor idag o fler veckor ska det bli. Vågar med största säkerhet säga att jag kommer aldrig röka igen, och jag som inte tänkt säga aldrig. Tycker att ordet aldrig har varit skrämmande o det har mest ökat röksuget.. Men mjg känner så säker. Har nu börjat våga mig ut och pyssla i stallet och är inte ett dugg sugen utomhus heller, och det är en enorm lättnad. Jag som älskar att va ute. Jag känner nog varje dag att jag är mer o mer mig själv och hittar mer o mer tillbaka till mitt vanliga liv.
Utbrotten i humöret blir allt mer sällsynta. Har inte ens fattat att jag haft ett ganska taskigt humör förrän nu. Rätt glad nu i efterhand att jag inte vart medveten om det... Mer synd om min man. Får gottgöra det nån gång. Har iaf nya mål nu, bla ska jag göra allt i min makt att hitta tillbaka till mitt optimistiska jag, vara ute mer och röra på mig tills jag börjar rida klokt igen.

Har ridit flicka idag och det gick bra. Hon var ganska mycket sig själv fast betydligt lugnare. Jag öste över henne kärlek och gav henne all den frihet hon bad om i skogen idag. Hon blev allt piggare o gladare ju längre vi kom ut i skogen. Himla skönt. Ska fortsätta att rida henne bara en gång i veckan... Sadeln passar inte alls längre o jag vill inte rida barbacka när hon är så tjock.. Svårt att sitta kvar. Men nu e det inte lång tid kvar tills fölet kommer, så jag måste lägga mer tid på att förbereda ankomsten.

Nu ska jag glida in på smhi och ta reda på när vi antingen ska frysa ihjäl eller om det finns hopp.

Tack för orden lucky-lucy, ett o annat fick mig att tänka i andra banor.