mars 2018

Hej!

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Jag förtsätter med att kämpa på.det gör ni alla också.självklart röksuget är fortfarande har lite makt.trots att den minskat reellt.efter 34 dagar rökfri..
tro eller ej.att vid den andra vecka efter rökstoppet.känndes att jag blev liksom ett litet barn som tappat sin bästa leksak.ledsen,obehaglig ångest, helst ville inte prata med non.allting är tomt omkring.men aldrig tänkte på att ger upp och gå och köpa cigg.
men nu röksuggreppet lättnad och jag kunde hålla starkt .har redan fatta ett beslut om att va rökri .röksuget få inte vinna..
kära deltagare i denna logg.vi har alla en gemensamt mål.att bli rökfria..den här loggen är bästa sätt att vi stötar varandra.
Lycka till alla kämpare.

Ännu en dag

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Att det skulle vara så här kämpigt emellanåt, trodde jag nog inte.Ibland är saknaden och suget så ledsamt, att man undrar vad man håller på med. Så måste jag också tillägga att emellanåt kommer det också en lycka att man slipper alla besvär som det är att vara rökare.Kämpa kämpa det är det som gäller.

Depp

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Mycket lite .

Jag tog min sista snus 31:e januari. Slutade snusa för att jag började arbeta på en nikotinfri arbetsplats. Slutade tvärt från en dag till en annan, var inte min tanke direkt. Skulle börjat trappa ner och inte sluta cold turkey. Att jag började nytt jobb, hade fullt upp med att lära nytt och fick nya rutiner tror jag var en av framstegsfaktorerna till att jag fortfarande är nikotinfri.

Jag känner inget direkt sug efter nikotin nu, mådde illa och var extremt trött första dagarna. Går med nikotinfritt alternativ innanför läppen hela dagarna, något som jag vet att jag borde sluta med men inte tar tag i. Kanske ett tecken på att suget finns där.

Något jag märkt av sedan jag slutade snusa är att jag är fruktansvärt lättirriterad och att jag tar ut det över familj och vänner. Tur är att jag inte är i ett förhållande för det hade inte funkat. Som det är nu kan jag hålla ihop på jobbet men när jag pratar med familj eller nära vänner hugger jag och är elak för minsta lilla. Kan börja gråta för ingenting och håller mig helst undan sällskap. Är inte van vid dessa känslor förutom PMS någon dag i månaden.

Är detta på grund av att jag slutat med nikotin, har jag gått in i en depression eller är det övergående?

Vill prata och umgås med folk men blir tvärförbannad så fort någon annan öppnar munnen. Blir ledsen för att jag reagerar som jag gör, för att jag säkert sårar mina nära, men jag ber inte om ursäkt. Vill inte visa att jag är så känslig, att jag börjar gråta. Orkar inte med frågorna och omtanken som kommer med dem.

Skulle jag bli som "vanligt" om jag börjar snusa igen?

Depp

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Mycket lite .

Jag tog min sista snus 31:e januari. Slutade snusa för att jag började arbeta på en nikotinfri arbetsplats. Slutade tvärt från en dag till en annan, var inte min tanke direkt. Skulle börjat trappa ner och inte sluta cold turkey. Att jag började nytt jobb, hade fullt upp med att lära nytt och fick nya rutiner tror jag var en av framstegsfaktorerna till att jag fortfarande är nikotinfri.

Jag känner inget direkt sug efter nikotin nu, mådde illa och var extremt trött första dagarna. Går med nikotinfritt alternativ innanför läppen hela dagarna, något som jag vet att jag borde sluta med men inte tar tag i. Kanske ett tecken på att suget finns där.

Något jag märkt av sedan jag slutade snusa är att jag är fruktansvärt lättirriterad och att jag tar ut det över familj och vänner. Tur är att jag inte är i ett förhållande för det hade inte funkat. Som det är nu kan jag hålla ihop på jobbet men när jag pratar med familj eller nära vänner hugger jag och är elak för minsta lilla. Kan börja gråta för ingenting och håller mig helst undan sällskap. Är inte van vid dessa känslor förutom PMS någon dag i månaden.

Är detta på grund av att jag slutat med nikotin, har jag gått in i en depression eller är det övergående?

Vill prata och umgås med folk men blir tvärförbannad så fort någon annan öppnar munnen. Blir ledsen för att jag reagerar som jag gör, för att jag säkert sårar mina nära, men jag ber inte om ursäkt. Vill inte visa att jag är så känslig, att jag börjar gråta. Orkar inte med frågorna och omtanken som kommer med dem.

Skulle jag bli som "vanligt" om jag börjar snusa igen?

Depp

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Mycket lite .

Jag tog min sista snus 31:e januari. Slutade snusa för att jag började arbeta på en nikotinfri arbetsplats. Slutade tvärt från en dag till en annan, var inte min tanke direkt. Skulle börjat trappa ner och inte sluta cold turkey. Att jag började nytt jobb, hade fullt upp med att lära nytt och fick nya rutiner tror jag var en av framstegsfaktorerna till att jag fortfarande är nikotinfri.

Jag känner inget direkt sug efter nikotin nu, mådde illa och var extremt trött första dagarna. Går med nikotinfritt alternativ innanför läppen hela dagarna, något som jag vet att jag borde sluta med men inte tar tag i. Kanske ett tecken på att suget finns där.

Något jag märkt av sedan jag slutade snusa är att jag är fruktansvärt lättirriterad och att jag tar ut det över familj och vänner. Tur är att jag inte är i ett förhållande för det hade inte funkat. Som det är nu kan jag hålla ihop på jobbet men när jag pratar med familj eller nära vänner hugger jag och är elak för minsta lilla. Kan börja gråta för ingenting och håller mig helst undan sällskap. Är inte van vid dessa känslor förutom PMS någon dag i månaden.

Är detta på grund av att jag slutat med nikotin, har jag gått in i en depression eller är det övergående?

Vill prata och umgås med folk men blir tvärförbannad så fort någon annan öppnar munnen. Blir ledsen för att jag reagerar som jag gör, för att jag säkert sårar mina nära, men jag ber inte om ursäkt. Vill inte visa att jag är så känslig, att jag börjar gråta. Orkar inte med frågorna och omtanken som kommer med dem.

Skulle jag bli som "vanligt" om jag börjar snusa igen?

Depp

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Mycket lite .

Jag tog min sista snus 31:e januari. Slutade snusa för att jag började arbeta på en nikotinfri arbetsplats. Slutade tvärt från en dag till en annan, var inte min tanke direkt. Skulle börjat trappa ner och inte sluta cold turkey. Att jag började nytt jobb, hade fullt upp med att lära nytt och fick nya rutiner tror jag var en av framstegsfaktorerna till att jag fortfarande är nikotinfri.

Jag känner inget direkt sug efter nikotin nu, mådde illa och var extremt trött första dagarna. Går med nikotinfritt alternativ innanför läppen hela dagarna, något som jag vet att jag borde sluta med men inte tar tag i. Kanske ett tecken på att suget finns där.

Något jag märkt av sedan jag slutade snusa är att jag är fruktansvärt lättirriterad och att jag tar ut det över familj och vänner. Tur är att jag inte är i ett förhållande för det hade inte funkat. Som det är nu kan jag hålla ihop på jobbet men när jag pratar med familj eller nära vänner hugger jag och är elak för minsta lilla. Kan börja gråta för ingenting och håller mig helst undan sällskap. Är inte van vid dessa känslor förutom PMS någon dag i månaden.

Är detta på grund av att jag slutat med nikotin, har jag gått in i en depression eller är det övergående?

Vill prata och umgås med folk men blir tvärförbannad så fort någon annan öppnar munnen. Blir ledsen för att jag reagerar som jag gör, för att jag säkert sårar mina nära, men jag ber inte om ursäkt. Vill inte visa att jag är så känslig, att jag börjar gråta. Orkar inte med frågorna och omtanken som kommer med dem.

Skulle jag bli som "vanligt" om jag börjar snusa igen?

Hej alla.

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

En månad och tre dagar till är jag rökfri utan hjälpmedel,bara viljan är enda hjälpsamt verktyg.det inte så lät process.det är riktig viljans rehabilitering.
Kort sagt.vill säga att inget positiv i cigg.varför ska jag sakna till något/sak som är bara negativ/skadlig/kan orsaka de värsta sjukdommar osv.så hade jag tänkt när röksuget slå tillbaka.
självklart är inte så lätt process.men förberedelse och motivation är viktigaste för att fatta ett beslut.att vara rökfri.fortfarande röksuget hälsar på ibland.mest på eftermiddagar.jag kunde tysta ner den med att dricka vatten.eller äter en frukt.mest åt jag morötter.en promenad om de är möjligt.har gått upp i vikten cirka 2 kg på en månad.det är ganska normalt..jag antecknat /upplevelse för varje dag sedan rökstoppet..
Hälsningar till alla som kämpar på

Champix

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Hej allihopa!
Inne i 41 dagen utan nikotin med hjälp av champix. Ibland saknar jag cigg men det är mer psykisk tycker jag . Jag har gått upp bara 2 kg inom dem dagarna så det är inte så mycket :)Jag är ofta förstoppad och svullen i magen p.g.a medicin!
Vet ej vad skulle göra???!! Ska jag slutta med champix??? Jätterädd att jag skulle bli mycket röksugen utan tab.
Tacksam om någon har varit med om det och kan ge tips??!!

Dag 77

Igår rökte jag inte.

Inne på dag 77 å knatar. Äntligen har det varit sol och lite hopp om vår, dock - 17 imorse! Har varit förkyld så har inte kunnat träna på ett tag vilket är tråkigt. Tänker på min kropp och att den säkert är tacksam för att få bekämpa bakterier el virus utan alla gifter. 23 dagar kvar innan jag går igenom pärleporten, heja heja! Stort hejja på ska ni ha alla tappra kämpar, vi kan och vi gjorde det. Ha en mysig söndag. Kram

Slutat röka - en månad

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Imorgon eftermiddag kl 15 är det exakt 4 veckor sedan jag slutade röka. Tiden känns mycket längre än bara 4 veckor. Denna gång har det gått mycket lättare än de två-tre tidigare gångerna jag slutat röka.
Vanans makt är större än begäret, kan jag tycka. Kommer på mig själv att tänka, jag tar en cig, innan jag tar itu med disken...eller jag tar ut hunden och rotar i fickan efter ciggen...
Nästa steg blir att släppa sugtabletterna...i dagsläget bryr jag mig inte att jag använder dem. Men det är ju nästa steg.
Idag känner jag att jag har bara vinster, precis som alla sagt och säger, med att inte röka.
Och jag tycker att jag och alla andra som lägger av är FANTASTISKT DUKTIGA!

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se