oktober 2015

Är stolt över mig själv :)

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

rökfri.... Härlig känsla . Jag är stolt över mig själv ,jag har haft så många motgångar de sista två veckorna och ändå fixat detta :) jag vill inte röka mer det är bara så. Men jag undrar hur det kan komma sig att den ena dagen har man väldigt,väldigt lite abstinensbesvär ( som igår) och en annan dag är det hel tokigt som idag... Dumma nikotinmonster sluta bråka med mig för jag kommer ändå inte ge dig någon cigarett .. Så det så .. Hoppas era nikotinmonster håller sig på avstånd .... Kämpa,kämpa...

En grå dag

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Idag var en grå dag att vakna upp till. Jag vaknade med nästan lite panik känslor och var lite ledsen en stund där på morgonen. Jag kan inte sätta fingret på kännslan, det enda jag vet är att det är relaterat till någon typ av abstinens. Som tur väl är så har jag världens finaste sambo som peppar mig och stöttar mig.

Jag tror för den delen att jag antagligen kommer bli sockerberoende eller nått en stund. Kan man bli det på vanliga tuggummi? För så fort röksuget kickar in med full kraft måste jag ha något i munnen. Godis, tuggmmi eller vad som helst! Bara det är gott och går fort att trycka in.

Jag sitter och funderar på vad jag ska göra med mina kvällar nu i veckan. Dom har blivit så oändligt långa sen rökstoppet. Jag rider redan men bara ca två dagar i veckan. Så jag skulle faktiskt kunna börja löpträna några kvällar i veckan. Jag har länge velat få upp flåset men kännt att det inte varit någon mening sålänge jag har rökt.

Jag försöker tänka positivt. Snart blir det bättre! Jag får dock höra olika saker från olika personer hela tiden, så jag antar att det här med hur lång tid det tar innan det blir bättre är väldigt individuellt.

Förresten så tack för alla kommentarer! Jag vet bara inte hur jag svarar på dom, även om jag gärna skulle vilja :)

27 dagar

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Hej igen!
Ja så har det gått 27 dagar och inte ett återfall, känner mig riktigt stolt över mig själv. Förra helgen var jag på Ålandsresa med gubben och andra vänner, varav en rökare. Var med ute en gång på båten för att "sniffa" men fy vad äckligt det luktade. Men visst var det stunder då jag tänkte att bara en cigg nu när det är minisemester, men de tankarna försvann riktigt fort. Så kämpa på alla där ute, än finns det hopp. Tjingeling.

Belöning

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Har funderat på det här med belöningssystemet i hjärnan och vad som händer när man fyller på nikotin receptorerna. Jag hade varit rökfri i 14 dagar och tar ett återfall. Jag kämpar vidare och försöker att lägga det bakom mig, men de där jävla cigaretterna sabbade allt som jag verkligen hade kämpat för. Jag fyllde på mina receptorer pga psykologiskt sug inte abstinens. Och det är så svårt nu. Jag har sug hela tiden och vill bara belöna mig själv efter diverse saker tex efter en dag på jobbet eller efter storstädningen idag. Jag är så arg och besviken på mig själv för att jag inte kunde stå emot. Men men gjort är gjort. Men jag vill säga till alla er där ute som kämpar, ge inte efter för ett sug det blir bara värre. Tänk aldrig bara en cigg. Tänk istället om jag står emot det här suget så blir nästa lite bättre. Håll ut. Om någon erfaren där ute har tips på hur man tillgodoser belöningscentrat nu så tar jag tacksamt emot.

Tänker mindre och mindre på cigg

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Dagarna går. Nu är det 67 dagar sen jag slutade. Från att ha varit helt besatt tänker jag mindre och mindre på cigg och ciggfrihet (även fast jag fortfarande ofta påminns om den nya friheten) Har andra självrenoveringsprojekt som också är viktiga. Det började med rökfrihet och fortsatte på så väldigt många plan.. Jag är så tacksam.

Personligt helvete

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Dag 3. I tre dagar har jag härdat ut. Jag har svettats så lökringarna är långt ner till höfterna, jag har gråtit ögonen ur mig när ingen ser, jag svär och skriker när ingen hör. Jag har en inre rastlöshet jag inte kan råda bot på. Hur långt jag än springer, hur många mil jag än cyklar, hur många tusen saker jag än gör, så finns den där. Jag kan inte sova, för jag har helt plötsligt extrema insomningsbesvär på grund av min rastlöshet. Och när jag väl ha somnat så vaknar jag ofta och flera gånger under natten med ett ryck och sätter mig förvirrat upp i sängen innan jag konstatera att jag är för det första hemma. För det andra så var drömmarna om rökning just bara drömmar. Och för det tredje så nej. Jag är ännu ickeröka och det är inte försvarbart att kliva upp mitt i natten och röka, inte ens för tre dagar sedan som ännu rökare. jag är ständigt sugen på något, men vet oftast inte vad. När jag väl äter så faller det helt plötsligt platt och jag mår illa istället.

Jag försöker skapa nya rutiner. Nya hälsosamma rutiner. Som efter frukost och kaffe. Då går jag en långpromenad i rask takt med hunden i skogen för att skingra röksuget. Hittills har det inte funkat. Men jag ger inte upp hoppet. Och kaffe ja, det gör mig så vansinnigt röksugen så jag skulle kunna döda för att röka. Men jag vägrar att sluta dricka kaffe. Nån njutning i livet tänker jag behålla, även om det kostar mig på kuppen. Jag försöker tänka att det bara är tillfälligt.

7 dagar!

Igår rökte jag inte.
Nikotinsug nu: Ganska stort .

Det kan verka lite om man jämför med många andra här. Men en vecka utan att ha varit i närheten av att tända en cigarett, det känns bra. Måste peppa mig själv och hålla i detta nu. Jag är så röksugen hela tiden, men jag har ju lovat mig själv, min familj och andra som bryr sig om mig.. Ja, jag ska sluta röka.. och nu.. Jag HAR slutat röka.. Det känns skönt att kunna säga det. Men det är svårare att hålla. I allt detta är det så bra att påminna sig om alla era tips. Jag plockar fram dem varje gång det känns så här.. - Andas, räkna sakta till tio - röksuget ger sig snart av igen.. Lycka till ni andra som har det som mig!

1068 dagar..

..innebär ju snart 3 år.. 27 dagar till bara :)

Solen lyser lite idag.. kyligt och småblåsigt med helt okej.
Ut och gå en runda så tänker man på annat, ett bra tips till alla som blir rastlösa i sitt rökfria liv.

700 dagar!

När jag hade varit rökfri i 70 dagar skrev jag ett inlägg - 70 dagar- 70 meter.
Och förundrades över, hur jag hade kunnat dra i mig så mycket rök förut.
Nu förundras jag inte längre över alla inte rökta cigaretter, de intresserar mig inte längre. De varken lockar eller äcklar mig - de bara finns inte.

Olika humör...

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Nu har jag provat på alla möjliga situationer utan att ha några särskilt starka tankar på att röka. Jag åkte in till stan och lunchade med en kompis härom dagen. Den där ciggen när man står och väntar på tåget t ex... Inte en tanke på den faktiskt. Sedan satt vi i säkert 4 timmar och åt, pratade och fikade. En långlunch som absolut inte skulle finnas förut eftersom röksuget skulle se till att lunchen avslutades betydligt tidigare. Det var kanonmysigt att känna att det inte var något som väntade eller stressade på utan bara kunna ägna sig åt kompisen utan något som distraherade.

Vilken oerhörd skillnad mot förut och hugaligen vad otrevlig man måste ha framstått som rökare när man hela tiden måste gå ifrån. Och så många rökslutare som oroar sig för att bli osocial med kompisarna när de slutar röka, när det självfallet är tvärt om :)

Igår var det dock en riktig bottendag. Inte för att det hade med cigg att göra, men jag var stressad, hängig, kände mig värdelös osv. osv. hela dagen. Det finns något som kallas för prokrastinering eller framskjutandebeteende som antagligen de flesta har en släng av då och då.

Tänk er då att man lider av beteendet konstant och skjuter upp allt till sista sekunden. Det är allt från att bli klar med en arbetsuppgift till att duscha eller laga något som behöver akut lagning. Beteendet medför en enorm stress och man tappar självförtroendet fullständigt.

Det kan verka som ett fånigt problem, men det gör vissa dagar till en mardröm och gårdagen var sån. Men trots att gårdagen var ett riktigt bottennapp så klarade jag mig igenom det också utan att ens fundera på om en cigg skulle göra saken bättre.

Så för att summera det hela så har jag lyckats ta mig igenom allehanda situationer utan att vilja röka. Vilken seger!

I morgon fyller jag en månad som ickerökare. Det blir ett riktigt fint rekord det!

Ha en skön kväll.

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se