december 2014

Snart är det dags!

Igår rökte jag 19 cigarretter och snusade inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Jag har inte slutat än. Mitt stoppdatum är det klassiska 1 januari. Det som har skett flera gånger om tidigare. I sjutton år har jag rökt. Cigaretten har varit och är min trogna följeslagare. Känns lite som att göra slut när man ska försöka sluta röka. På något sätt den senaste tiden har jag tappat mer och mer lusten att röka. Kommer på mig själv att "detta ger mig ju inget längre". Kicken som jag fick förut har ebbats av genom åren. Vet inte varför. Men det är inget att sörja över, det kan ju göra det lättare för mig.

Okej, jag är totalt oförberedd. Trots att jag hade detta datum framför mig ett tag. Jag har ett paket oöppnat redan här hemma. Har inte trappat ner, har inte köpt in något nikotinersättningspreparat eller något sånt. Jag kör på, försöker med ren vilja. Dock ska jag undersöka "sluta röka"-appar.

Jag passar på att applådera alla er som har slutat röka tidigare och även applådera för oss som ska försöka sluta och även för dem som går i tankarna på att sluta röka. Gott Nytt År!

Ångest

Igår rökte jag 7 cigarretter.
Nikotinsug nu: Ganska stort .

Ångesten kryper i mig när jag nu ska ta tag i nått riktigt svårt. Har rökt i så,många år med några rökstopp men tyvärr fallit tillbaka. Vet att den största fienden i detta är viktuppgång. Sen 6 mån tbx har jag börjat styrketräna och ändra min kost, känner nu att rökningen inte stämmer ihop längre.jag kan känna ångesten när jag skriver detta så jag vet att se vill till en styrka att stå emot.Behöver all stöd och motivering men vet att det är jag som måste göra jobbet.Hoppas nu på ett bra slut av 2014 och ett ännu bättre 2015 med välmående utan cigaretter..... Gott Nytt År Till Er

Gott nytt år!

Hej alla med kämpar!
Idag firar jag inte bara nyår utan också 7 månader som rökfri. Mitt nyårslöfte blir att fortsätta vara rökfri till nästa nyår.Vinst listan är lång nu. Faran nu är att jag verkligen känner mig fri, vilket gör att jag ibland glömmer hur oglamoröst sunkigt inrökt jag var och kan börja inbilla mig att jag skulle klara att röka en "fin" cigarett då och då för att förgylla vardagen. Men, been there, done that, jag vet bättre nu, så det ska inte ske. Jag trivs så mkt bättre med mig själv som oberoende, det väger så mkt tyngre än att jag ibland kan sakna den där lilla förhöjningen i sinnet.
Alla nya och gamla sluta rökare, jag önskar er ett underbart nytt år, och att vi alla ska njuta av en rökfri nyårsmiddag ikväll. Vi kan unna oss det godaste vinet och de saftigaste humrarna nu, och vi kan njutits länge av smakerna utan att stressa ut och röka.
GOTT NYTT ÅR!!!

200 dagar!

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Inget.

Jag vill bara önska er alla ett Gott Nytt rökfritt år. Idag firar jag 200 rökfria dagar! Det har gått trots en del svåra saker hänt den sista tiden. Jag har inte orkat att skriva och heja på er alla som kämpar, och gett er det stöd som jag fått, här på bloggen, men ni ska veta att jag hejar på er allihopa! Jag vill säga ett stort tack till er alla som stöttat mig, ni vet vilka ni är! Gott nytt rökfritt 2015, till er alla. Kram. Kämpa på!

Sover dåligt

Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Inget.

Sover dåligt. Irritationen kryper i hela kroppen, jag känner mig som en tickande bomb på väg att explodera. Vaknade och kände mig sådan, efter knappt 4 timmars sömn. Natten har varit störd, jag har vaknat upp med ett ryck flera gånger och sedan haft svårt att somna om. Det verkar hänga ihop med nedtrappningen av Champixen. Det känns hemskt. Jag hamnar i en dålig loop av trötthet där jag inte orkar röra på mig, vilket i sin tur ger sämre förutsättningar för att sova gott. Men jag tänker att det nog går över, detta också. Minns inte hur länge (eller om) detta pågick även förra gången. Minns bara att dag tre var det så överdjävligt att jag gick och köpte cigg - som inte hjälpte. Det behöver jag ju inte nu - inget behov. Bara krypandet av motvilja och ilska i hela kroppen. Hela tiden. Men det går nog över, det med.

Sportbilen 2.0

Igår rökte jag inte och snusade 3 prillor.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

69 dagar efter stopp. Kan inte fatta det helt klart mitt rekord!! Nu börjar snart Sportbilen 2.0´s nya liv. Sitter just nu i mitt nya lilla hus (nja inte nytt det är anno -63) men nytt för mig och jag har totalrenoverat det. Det är bara typ halva källaren kvar men dit stänger jag bara dörren tillsvidare! Alla möbler är på plats och det mesta är nyinköpt. Idag gick jag o mannen igenom köket och delade upp grejjerna. Så jobbigt! Vi fick ta pauser ibland när vi kände oss för ledsna. Men på något sätt känner jag mig avtrubbad.Tårarna är slut sedan länge och just nu bara längtar jag efter mitt nya liv. Vi delade på oss för att vi har blivit som vänner eller syster och bror. Han är verkligen min bäste vän och vi kan prata om allt, men jag har tappat bort mig själv på sistone och vet inte längre vem jag är eller vad jag tycker är kul. Så nu är det dags för mitt nya liv att ta form. Så tragiskt bara att jag måste såra en annan person för att känna själv att jag kan gå vidare :(

ikväll har jag varit grymt röksugen, inte ens snus har hjälpt. Dricker vin och packar upp kläder och köksgrejjor och letar efter mig själv :) men vet inte riktigt hur jag ska htta mig? Någon som gjort liknande resa som kan tipsa om hur man hittar sig själv? Vet inte vad jag letar efter.

Kör på nu alla duktiga ickerökare! Snart är det nyår och då kommer nog bloggen bombaderas ett tag av alla som vill sluta och då kan de titta på våra inlägg och önska att de kommit lika långt som vi :)

Ha en underbar kväll!
Kram

7 rökfria veckor!

Igår rökte jag inte och snusade 5 prillor.

Idag är det 7 veckor sedan jag bröt upp med mina camel blå, Jag har även alltid snusat på sidan om av rökningen. Vilket jag självklart lade till efter mitt rökstopp det började oskyldigt med 1 - 2 prillor per dag, nu skullle jag kunna tippa på att jag är uppe i 5 - 6 prillor per dag. Jag kände panik och kaos över julafton, blev en hel den prillor den dagen.

Samtidigt med snuset känner jag inget måste utan känner mig stark sen jag slutade och kämpar mot mina hjärnspöken!

Fick slut på mitt snus igår, och har gått över på min onico dosa, jag mår så¨jävla pissigt idag, ångesten från helvetet, min sambo som fortfarande röker lämnar cigarretter överallt i hela huset. Känns dagligen som jag prövas, men jag är stark, jag vill inte röka. Det gör ont i mig, det känns som jag har ett monster inom mig som måste riva sig ut för att få luft, jag får ingen luft. Det kryper i min själ, jag är ständigt irriterad. jag vill riva ut det förbannade monstret inom mig, jag har inte mått så här dåligt på länge, väldigt låg. Jag ångrar mig att jag inte slutade tvärt med nikotinet.

Evig avvänjnings fas.

Röka.

Igår rökte jag 7 cigarretter.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Ja har tappat lsuten till att röka, vill inte gå ut i kylan mer än nödvänigt och tränar för fullt...
Har tänkt på en sak:
" Usch, vad de smakar illa o röka efter man har tränat".
Börja träna för 3 veckor sedan, o nu som sen julklapp ska jag köpa hem lite träningsredskap till mig o min pojkvän.
Nu när ja röker mycket mindre än va ja brukar, så hostar ja mera? Konstigt. Det borde väl vara tvärtom.
Ja ser hursomhelst fram emot att få sluta röka 15:e har nu gott me tid åt att förbereda inför stoppet.

Champix-stopp

Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Började 'tända av' med Champix på julafton. Jag vet inte riktigt varför det blev så, det var inte så övertänkt utan mer 'nu har jag slarvat så mycket/ofta med tabletterna och det verkar funka ganska OK när jag inte tar dem' och då var det väl lika bra att sluta helt. För gott.
Det har gått bra. Inte mer sugen eller osugen på cigg än vanligt, däremot lite rastlös, retlig och allmänt trött och lite håglös. Vet inte om det beror så mkt på Champixen som att jag är allmänt trött och slutkörd. Men oavsett är det iallafall nu sex dagar sedan jag slutade. Skriver detta mest för att dela med mig för efterkommande;

Började nedtrappning med att skippa kvällstabletterna helt och bara ta morgontabletten under tre dagar. Sedan skippade jag morgontabletten också. Idag fjärde dagen helt utan. Vet (tror) att jag kommer genomgå en period nu där jag får fightas med lite mindre ork/energi/livslust men hoppas jag istället ska slippa det ständiga illamåendet och ffa kunna börja glädjas åt alla de där små sakerna i livet som champix liksom också tagit udden av, god mat, dofter etc. Allting känns lite motigt, just nu. Men det går nog över det också. Nu ska jag ut i snön och leka med min son.

Gott nytt år alla!

Jag kunde!!!:)

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Vi har gjort slut

Efter många år tillsammans har jag nu beslutat mig för att bryta upp. Vi har för det mesta haft det bra tillsammans. Vi har hållit ihop i vått och torrt, stått vid varandras sida och varit i det närmaste oskiljaktiga. I de tunga stunderna, när man har varit rädd, ledsen eller förbannad över något har du gett mig omedelbar tröst, och skingrat mina tankar för en stund, och då har min kärlek till dig känts mer intensiv än någonsin och jag har aldrig varit så övertygad som då, om att vår relation är i det närmaste livsnödvändig. I perioder har relationen, iallafall från min sida, känts ganska destruktiv, har känt mig kvävd, och på något sätt förhäxad av din kraft och din förmåga att kontrollera mig. En förmåga som både skrämt och tjusat mig genom åren.De gångerna jag funderat på att bryta upp från dig, har jag ömsom känt styrka och en övertygelse om att separation skulle vara det bästa, men smärtan när vi inte träffats på några dagar har varit för stor att hantera, och jag har krupit in i "din trygga famn" igen.
Vet inte om det stämmer men vissa säger att man blir klokare med åren. Jag har väl börjat ställa saker och ting på sin spets på ett annat sätt än tidigare. Funderat på hur det skulle vara att försöka vara stark utan dig. Blivit varse att varken jag eller min kropp mår bra av umgänget med dig.
Jag har samlat mod och kraft för att våga kasta mig ut i det okända utan dig, att hitta styrkan i att inte ens behöva hålla dig i handen för en sekund.
Den 27/11 hittade jag det där modet och jag firar 1 månad utan dig idag!
Inte för att låta bitter... men med facit i hand, vi hade fan inte en enda bra dag tillsammans du och jag!
Hejdå John Silver! Hoppas du förblir singel nu!
♥♥♥

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se