april 2014

Saknadskänslan?

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

42 dagar. Jag vill verkligen inte börja röka igen. Jag vill inte behöva gå ut det första jag gör på morgonen. Jag har nog tungt att andas som det är, vill inte förvärra det. Vill inte lukta sådär äckligt eller se sådär ut, som att man vill gömma sig hela tiden. Och jag är inte röksugen längre. Det är väldigt sällan det slår mig.
Men det känns som att ngt saknas väldigt ofta? Det känns som att jag väntar på ngt hela tiden? Och jag vet inte vad jag saknar?
Och det känns fortfarande inte som att jag kan se mig som rökfri. Känns som att jag är på min vakt hela tiden och att jag måste vara försiktig. Att jag inte vågar slappna av.
Är det såhär för er andra också?

6 månader, 5500 cigaretter, 10000 kronor.

Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Inget.

Jag är hemskt trött och väldigt ledsen just nu, men jag ska ändå fira lite!
Jag har alltså nu varit rökfri i ett halvår!
MYCKET har hänt under den tiden. Jag har sedan jag slutat röka;

Blivit deprimerad
Fått sömnbesvär
Blivit känsligare för ALLT i känsloväg
Lärt mig hantera svårare känslor tack vare det ovanstående
Fått bättre luktsinne/smaksinne
Lärt mig att uppskatta tristess
Börjat läsa
Lärt mig sticka
Börjat prioritera annorlunda, till det bättre.

Bland annat. Alla de här sakerna är på grund av rökstoppet, måste nämnas. Och alla de här negativa punkterna är totalt värt det. För de bra sakerna jag lärt mig och gjort som rökfri är så himla mycket bättre. Och trots att jag är så förkrossad just i detta nu, så behöver jag faktiskt ingen cigarett för att stilla känslorna. Jag har fortfarande små sömnproblem men annars så känns det bra.
Jag är såklart alltid rädd för återfall, men det är av samma anledning som jag är höjdrädd, jag vet att jag KAN hoppa om jag vill. Och jag vet att jag KAN röka om jag vill, och jag vet inte vilket scenario som skrämmer mig mest. Om jag skulle hoppa eller röka. Kanske är lika med döden båda två?

Nåja, jag planerar att aldrig mer röka, och jag hoppas innerligt att min styrka håller sig resten av mitt liv.
Ni som just slutat, DET BLIR BARA BÄTTRE!

Darkness

Det gick åt helvete. Fan!!!!

Imorgon

Humör nu: Ganska bra.

Jag har nu varit rökare sedan mitt bakslag i Oktober. Lyckades då ha varit ren i 3 månader. Jag har endel psykiska problem, framförallt plågas jag av ångest besvär, sedan tonåren. Jag har rökt, slutat, rökt, slutat så många gånger. Som längst var jag rökfri 8-år. Det känns som jag är ett hopplöst fall. Jag har verkligen all kunskap om hur farligt det är med rökning. Har genom åren fått kanonbra feedback av sluta-röka-linjens telefon supportrar. Dom har verkligen ställt upp för mig. Har nu fått tillbaka tron på att jag kan vinna emot tobaken och mitt sluta datum är imorgon. Jag både fasar inför det men även känner jag mig redo och tycker det ska bli spännande att gå igenom detta. Jag lever ensam och saknar vänner som kan stötta o peppa mig, därför skriver jag på denna logg. Imorgon så börjar jag, återigen. Det ska fan gå bra den här gången!

150

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Ser man på, 150 dagar. Det är 5 månader.
Den här kampen är vunnen, då jag har något att säga numera så gäller det inte ens rökning. Som med mycket annat i mitt liv som mina tankar hakar upp sig på, tänker jag nu slänga iväg det här. Hej då, cigg-tankar. Jag orkar inte mera oja mig och voja mig, jag har slutat röka, och jag har ingebn tanke på att börja igen.
Så ser det ut just du, C'est la vie (en ce moment). Morgondagens bekymmer tar jag stress över imorgon.

Jag gjorde det.

I morgon

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

I morgon är det 40 dagar sen jag slutade att röka. Vilken känsla! Vilken tanke! När jag startade den här bloggen och det stod 2 dagar rökstopp, 3 dagar rökstopp osv. då kände jag mig både osäker och stolt. Så läste jag alla andra som varit rökfria 20 dagar, 25 dagar 35 dagar och då tänkte jag Herregud! Hur ska jag klara det så länge? Imorgon så är det 40 dagar. 40 dagar utan en enda cigg. Det ska firas. Nu ska jag åka och hämta min nya mobil Slinka in på systemet och köpa nåt gott sen ska jag fira mina 40 rökfria dagar. Tack alla ni som går in och ger mig så mycket pepptalk, det är ni som hjälpt mig så här långt. TACK FÖR ATT NI FINNS. Vi fortsätter att kämpa tillsammans, eller hur??? Helgkram på er alla! :-)

Sova bort morgondagen....

Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Imorgon är min strategi att sova bort hela dagen... Hoppas att jag kan hålla mig borta från ciggen då.
För idag kunde jag det inte... Efter ca. 12 h uppehåll fick jag nog och rökte fastän jag kände att cigaretten egentligen inte spelade så stor roll. Det var bara det att min lilla hjärna ville ha påfyllning på nikotin och jag gav efter; dum nog.
Men nu tar jag nya tag imorgon. Sova-strategin ska jag prova nu...
God natt!

Helt ok !

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Allt ok ska till stugan i skogen vid sjön och vara helt själv! humöret inte det bästa med min närmaste de prövar mig och jag prövar dem! tar hunden och drar! har en sjuk väldigt arg familjemedlem, hjärtinfarkt /hjärtproblem kan påverka sånt ,inget jag kan göra men behöver lugn och ro annars är det väldigt lätt att ta till ja det ni nu vet vad! Trevlig helg alla själv tar jag hunden och drar

(och varför får kvinnor köra längre på trafikskolan för att få mckort än männen?, på nyheterna i dag! ut och kör kvinns!)

38 dagar

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Det tuffar på bra med min rökfrihet och jag mår så himla bra av att inte röka. Har nu varit bortrest några dagar för en utbildning och det var SÅ skönt att slippa vara den där enda rökaren i gänget! Och jag köpte mig en dyr, lyxig, parfymerad body lotion igår som belöning. Nu kan jag ju smörja in mig med sånt och lukta gott hela dagen, inte lukta rök efter ett tag.

Nikotinet matar på....

Igår rökte jag 7 cigarretter och snusade inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Just nu försöker nikotinet övertala mig till att ta dessa få bloss som jag brukar ta efter te/kaffe m.m.
Nu gör jag inte det...Har varit vaken nu sedan en stund före 08.00 och jag har inte rökt. Jag har låst in kvarstående cigaretter i ett skåp för att göra det svårare för mig.
Men jag önskar att nikotinet kunde sluta prata...Inte för att den direkt gör det på riktigt... det enda den gör är att skicka signaler till hjärnan att den ska ha påfyllning.
Jag har en del abstinens just nu. Så jag försöker tänka på hur det kommer att kännas om jag skulle ta ett bloss nu.... YR!
Vill jag det är nästa fråga? NEJ.
Jag vill varken bli yr eller känna att nikotinet har kontrollen över mig. Prata på du bara MR. Nikotin, jag tänker inte lyssna... För min kropp vill inte ha gift... den vill ha frisk luft och motion och det som jag bestämde mig för igår; Att börja äta igen... :) Min kropp ska få återhämta sig från allt dåligt jag har gjort mot den.
Nu blickar jag framåt och jag ska fixa detta! Jag ser att den svåraste uppgiften som jag ska klara av är inte att hålla mig borta från ciggen utan att verkligen komma igång med maten!
Jag vet att det inte håller längre att inte röka och att vara utan mat- kroppen mår ändå inte bra....
När jag har blivit helt fri från ätstörningarna så ska jag gå på gym igen. Först måste jag låta kroppen reparera sig. Men det känns kul med lite nya mål och ett helt nytt tänkande. Det var min farmor och mormor som fick mig att långsamt öppna upp ögonen.
Nu står jag här; tar emot all hjälp jag kan få och börjar ett nytt liv...
Känns skönt.
Dock just nu är jag ganska röksugen... Tvi!

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se