februari 2014

12 dagar rökfri

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Känns bättre och bättre tycker jag, jag är mer positiv o lugn nu. Känner starkt att vanan håller på att brytas, vllket är mitt första delmål (andra när nikotinet ska ut ur kroppen). Har nu gått på stan för första gången i vuxen ålder utan att ta en cigg trots gott om dötid. Har vant mig på jobbet att inte röka efter morgonkaffet, efter lunchen osv. Tror att jag måste gp igenom de olika situationerna en gång minst för att kunna släppa det sen och inte tänka på det. Märker att jag tänker mindre o mindre på ciggen. Känns bra, tror jag (lägger jag till för säkerhets skull :) När jag ska sluta m plåsterna så vill jag känna mig något så när stark och ser det mer som en utmaning nu, vilket jag inte gjorde innan. Är på rätt väg helt enkelt :)

Nöjd

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Hej,

jag är så sjukt nöjd med mig själv. Jag har fortfarande inte rökt, och nu har det gått åtta dagar. Det är länge för att vara jag. Grejen är att jag har vääääldigt många kompisar som röker, så det blir lätt att om man försöker sluta så blir suget för starkt när man ser sina vänner röka. I början försökte jag ta lite avstånd från dem, men nu har jag börjat umgås med dem igen, nu som en icke-rökare. Så sjukt härlig känsla!

Fortsätt kämpa alla där ute! Som rökfri är livet mycket roligare, skönare och framförallt gladare!

Något positivt

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Förra torsdagen höll jag kurs för barnen igen, förra gången gjorde vi Müsli och det var totalkaos. Nu gjorde vi cupcakes vändagen till ära, och som jag hade bävat för kaoset som skulle bli mångfaldigt större den är gången (Cupcakes är helt tillräckligt svåra för mig att baka ensam i mitt eget kök, och nu skulle det göras på föreningslokalen med en massa barn).
Vet ni? Det gick perfekt!! Jag var så glad.
Det låter kanske dumt, men jag har alltid tyckt om att jobba med barn/ unga, men jag har inte velat göra det, för då kan man inte röka... liksom HALLÅ? Så jag blev bokförare istället...haha!
Men nu får jag hålla den här kursen hela våren, om jag tycker lika mycket om det ännu då så tänker jag fråga om jag får fortsätta på hösten. Det har jag bestämt.

Var på fest på lördagen, det är konstigt hur man tror att man vill röka, men sedan efter att festen har tagit slut så märker man att man inte längtat ut en enda gång...så var det nu också, innan vi åkte tänkte jag i smyg, att tänk OM man fick röka idag, men när vi väl var där hade jag inga sådana tankar.

Min lilla unge plockade upp ett vitt sugrör på söndagen, satt det i munnen och sa "titta mamma, tupakka" (Tupakka = Tobak på finska) och jag var så GLAD OCH TACKSAM för att hon aldrig sett mig röka, och nu aldrig behöver göra det heller. Jag kan knappast skydda henne från allt ont här i världen, men iallafall vet jag att det inte är mig hon tar modell av när hon leker att hon röker. Fast illa gjorde det i mig när jag hörde vad hon sa....
Men men, jag försökte att inte göra så stor sak av det, så att hon inte ens i misstag får för sig att det är något spännande eller roligt med det överhuvudtaget. Ush sådana problem man ännu har framför sig, nu är hon ju bara 3½...vi får se hur jag tacklar saken om 10 år...

Jag saknar dig

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra.

"Jag saknar dig mindre och mindre" av Melissa Horn. Jag hörde den låte på radio nyss, och tänkte att den var lite passande, såklart var "dig" cigaretterna
"Jag saknar dig mindre och mindre
Det kommer annat emellan och det är bra
Jag saknar dig mindre och mindre
Jag har glömt dig en vacker dag"

God fortsättning på er alla som kämpar, vi klarar det!

Grattis Gesine!!!

Ett STORT grattis till Gesine och hennes första 100 dagar!!
Jag följer dina spår, vi ses snart på andra sidan strecket!
Kram

100 DAGAR sedan jag släckte den sista halvrökta cigaretten

Nu är jag äntligen framme vid det magiska talet. Och ja, det känns mycket bra. Att trycka på stoppknappen den där avlägsna novemberdagen och fimpa för vad jag trodde ett år var nog en av mina bättre ideer, inser jag nu. Jag vet inte hur hag hade tänkt mig ett fungerande liv som rökande jourhavande mormor. Jag hade väl inte tänkt så mycket. Men det hade inte fungerat, det ser jag nu. Jag är så glad att jag har hela "snart måste jag sluta röka"-projektet bakom mig. Svackorna har jag kommit igenom, hälsan verkar vara bra som vanligt igen, ingen förkylning kvar, immunförsvaret jobbar för fullt igen, mycket har pendlat in sig under sista veckan. Att inte röka är fortfarande ett ovant tillstånd för mig, jag tänker fortfarande "nu skall jag nog ta och röka". Men det är bara en tanke som sveper förbi, inget sug och ingen saknad. Jag tror det är vanan som sitter i. den kommer att blekna och försvinna. Till alla er som har satt igång rökstoppet vill jag säga: VAR. GLADA ATT NI GJORDE DET. Det är alla gånger lönt att kämpa sig igenom de första månaderna, att vara beredd på svackorna och parera anfall av idiottänkande. Det känns så skönt att ha haft modet att bestämma sig för att sluta. Att bli rökare igen är inget att fundera på. Vilken normal vuxen människa börjar röka??? Nej, just det, ingen är så naiv, korkat, oupplyst. Det gör man bara en gång i livet och det har vi ju alla gjort en gång, det räcker med den gången. Ja, det var alltså Gesines sista "kloka ord på söndagskvällen"............ NU ÄR DET MIDNATT..........

Fortfarande rökfri efter 7 veckor

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Har varit jobbigt ett tag, inte med rökbegäret men med min ilska som trängde sig på och gjorde sig påmind i de mest oväntade situationer. Men för tillfället verkar det gått över och jag väntar ,med iver på nästa starka känsloyttring - börjar tycka det är lite intressant :)
Lev väl och tack för bra stöttning!
I`ll be back:)

Naturlig svacka?

Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Mycket lite .

På torsdag 13 veckor men på fredag enligt datum 3 månader!!
Helt galet, har aldrig varit rökfri så länge utan att ha halkat dit på en cigg eller två!
Men nu är jag hör och har kommit långt på min väg.
Har hamnat i en liten depp svacka, har hamnat där jag frågar mig själv, va det så här roligt att sluta röka?
För jag tycker inte att det är roligt alls!

Va med om nåt så tråkigt för en vecka sedan, en person som varit en del av mitt liv i nästan 10 år, en fadersfigur, som hjälpt mig i alla stunder i livet,har tydligen valt att helt bryta med omvärlden.
Jag förstår att det är något som har hänt men vet inte vad, han är bara borta, så sorgligt och jag vet inte vad jag ska göra!
Bara acceptera antar jag, men jobbigt så jobbigt.
Det är i en sån här stund jag gärna hade gömt mig med en cigg som säkert hade fått mig att må bra igen, men det är väl bara en illusion?
Och jag är nog bara i den sista tunga 3:an, sista svackan innan livet leker igen.

Kram alla kämpar där ute

3 månader utan cig snart

Igår rökte jag inte och snusade 5 prillor.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Den 23 februari är det tre månader sedan jag fimpade. Men nu gäller det att lägga av med snuset och lite nicotintuggummin som jag stoppar i mig ibland med. Har räknat ut vad snuset kostar mig per år och det är ju ca 5000 det med, även om ciggen kostade över 16.000 kr. Mitt stora mål nu, mitt i lite kaos, är att bli av med nicotinet helt. Jag kan ju ärligt säga att det är svårare att sluta snusa än att sluta röka. Någon fd snusare som kan ge tips? Ja,från ett beroende till ett annat, från cig till snus. :/

466 dagar..

Humör nu: Mycket bra.

...ja då var det 100 dagar sedan det var 1 år.. 466 dagar nu.
Tiden går snabbt, knappt märkt att det var 66 dagar sedan jag var inloggad :)

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se