januari 2014

Vinkväll. Rädsla!

Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Hej mina vänner!

Nu behöver jag er- mer än någonsin. Hjälp mig!
Jag ska på middag och vin ikväll. Sen ska vi ut. Värden för tillställningen är min vän- som jag innerligt förknippar med ciggaretter.

Nu börjar min sjuka hjärna resonera med djävulen på axeln att till vin- ja då kan man få ta sig en liten pinne. Eller två om man varit duktig. Jag kommer ju ändå inte röka imorgon säger den.

Jag gör "alkoholdebut" sedan rökstoppet och behöver alla tips jag kan få på hur man lyckas en sådan här kväll. Hit me!

(Annan stolthet! Var på staden man samma polare idag. Hon rökte, jag gick brevid. Jag var inte ens i närheten av att fråga om att få bomma en. Men då hade jag bara druckit kaffe.)

Dag 8: Befriad idag med :-)

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Inne på åttonde dagen. Fantastiskt. Fortfarande rök- och nikotinfri. Mår jättebra och behöver inte röka idag. Livet känns normalt och fungerar igen. Det är fint. Att röka är en icke-fråga idag. Jag bestämde mig i morse (som jag gör varje morgon) att inte röka idag. Och jag vet att jag kommer att hålla det (bl a med er hjälp). Så tar jag ett nytt beslut imorgon.

Nikotinsug har jag inga (abstinensen verkar vara över), tänker på rökning ibland, ja, men är inte röksugen.
De delar av min hjärna som ännu inte fattat att jag slutat kommer med lite brajta förslag emellanåt. Och så får det väl vara tills den uppdaterats, tänker jag.

Min kära har ju återfallit och röker, men aldrig i min närhet eller hemmavid (hon går ut och tar en promenad). Det tycker jag är sjysst. Jag vill inte se några cigarettpaket hemma.

Håller på och förbereder en god middag, några vänner kommer över ikväll på middag och hemmabio.

Ha en fin lördagkväll, alla.

07.50 :)

Igår rökte jag 16 cigarretter och snusade inte.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Ja, som ni kanske ser rökte jag ca.16 cigaretter igår, vet ej exakt. Så jag har inte lyckats hålla mig rökfri. Inte mer än ca. 2 timmar.
Men nu ska jag göra ett nytt försök. Jag kallar det för ett försök, fastän jag kanske borde säga att Jag ska sluta.
Problemet är bara det att jag börjar tappa självförtroendet om jag verkligen kan sluta röka. :(
Men eftersom jag är envis ger jag heller inte upp!
Nu har jag inte rökt sedan kl.07.50 och nu är min kl.08.35 så det är 45 minuter sedan jag rökte sist.

Jag ska ge det ett go' med att "försöka" sluta röka. Jag ger av alla krafter jag kan uppbåda med detta försök att sluta, sedan "ger jag upp". Inte för gott vill jag verkligen poängtera! :) Utan bara vänta någon månad innan jag ger mig på detta igen.
För det tar på krafterna att ställa in sig gång på gång att sluta röka.
Man måste förbereda sig mentalt på att inte ha sin lilla tröst längre, sitt stöd vid sin sida. Men det måste väl finnas något bättre stöd/vän än en cigarett?
Har ni något tips på vad man kan skaffa sig för stöd/tröst/vän istället för cigaretten?

Sedan till något som egentligen inte hör till rökarämnet;
Jag har kommit in i en kör!!!
Jag ska börja i kören på tisdag! :)
Jag är jätte glad över detta. (Jag hoppas att min förkylning är bättre då.)
Hej så länge!

Konstigt + annat.

Idag har jag haft en konstig upplevelse när jag rökt. Ni vet ju att man brukar röka en viss bit innan man slänger cigaretten. Typ när det är [___] <- så mycket kvar. Idag har jag slängt iväg [________] <- så mycket. Har inte varit sugen. Inte orkat heller. Framsteg!

I morgon/idag ska jag fortsätta läsa MIN ALLDELES EGNA "Äntligen icke-rökare" bok!
Jag gillar den, den håller mig på rätt spår. Tacka gudarna för Allen Carr! :)

Och ett ämne som inte riktigt hör hemma här men det kan ha en koppling till att jag röker. Det här med folk som sitter och pillar på sin mobil hela tiden när man ska umgås och när man försöker föra ett samtal om vad som. Det är skit irriterande och jag kanske låter elak men jag skiter bokstavligen i om det är din pojkvän eller ragg du skriver med, jag skiter i om det KAN hända något på facebook eller om någon skickat en bild på snapchat eller om någon KAN ha laddar upp en bild på Instagram, jag skiter i det fullständigt. Det är bara fucking respektlöst och ohyfsat att göra så. Ska man ändå bara sitta och pilla med sin telefon så kan man stanna hemma istället. BLÄÄÄ!

Tack och hej! :)

Över 100 dagar

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Ja jisses! Inte trodde jag att det här skulle kännas så bra.
Har fortfarande en del stunder då jag VERKLIGEN känner av vanan att tända en cigg. Men det är just det, det har blivit så att jag tänker tillbaka på det som en vana som jag försöker träna bort. Kroppen eller jag behöver det inte, och då ser jag det bara som att t.ex. inte bita på naglarna. Fantastiskt skönt att inte längre känna att jag BEHÖVER röka!

Hela det här belöningstänket är ju helt borta. Jag känner faktiskt på en gång att Nej, det skulle inte alls bli bättre med en cigarett just nu, det är bara nåt jag har trott tidigare som blivit en ohygglig vana.

Har även tipsat flera om boken, och fått många rynkade pannor till svar, men oj oj.. Vilket mycket bättre liv de går miste om!

Och ni som just slutat, DET GÅR! Utan hemska nikorinplåster osv, de håller dig bara beroende av nikotin längre. Sluta röka som om du aldrig rökt i hela ditt liv, klättra dig igenom alla känslomässiga hinder och kom sedan ut på andra sidan som en ny människa. Allt det där hemska man får uppleva på nytt utan att ha en cigarett som tröst, det är VÄRT DET! Kör hårt, be om hjälp och stöd ifrån familj och vänner om så behövs. Men både du och jag vet att det bara är så pass enkelt att aldrig mer tända en cigarett, egentligen!

4 dagar rökfri och så röksugen!

Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

I dag har jag varit röksugen precis hela tiden känns det som. Försöker läsa allt som gäller rökstopp om abstinensbesvären om alla vinster och följer alla tips som att dricka vatten, hålla mig sysselsatt och ta promenader, äta regelbundet osv. Jag är helt nikotinfri och för att ha rökt i över 30 år så måste jag ändå säga att det går ganska bra, sover ok, drömmer mycket men inga mardrömmar, och har bara tappat humöret fullstängit en gång hittills. Men även om man har skaffat sig kunskaper och är förberedd på sin resa mot ett hälsosammare liv så kan man känna sig fruktansvärt vilsen!
Jag är nykter alkoholist sedan 6 år tillbaka och de flesta har sagt till mig att jag har mycket erfarenhet och verktyg som jag skulle kunna använda mig av i detta läge också, och kanske gör jag det omedvetet. Men en sak måste jag säga att det hjälper mig otroligt mycket att få ta del av vad ni andra skriver och hur det faktiskt fungerar när man inte kämpar ensam utan vi är flera på samma väg! Tack för att ni finns och ge inte upp jag väljer att hålla mig till vinnarna!!

1 vecka

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra.

Tjo och tjim!

Firar en vecka idag. Det känns häftigt! Framförallt känns det på riktigt denna gången.

Vinster:
Känner mig piggare.
Gått och lagt mig tidigt- inte suttit upp för att röka "sista ciggen"
Sparat knappt 300:-
Inte dragit i mig gifter från 100 cigg
Luktar lika gott som en nyponros
Kallar mig själv icke-rökare

Trevlig helg. Fyll den med härliga saker och gör den värdefull !

En vecka idag

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Tänk att det redan gått en vecka sedan jag fimpade. Och det har varit en bra vecka dessutom. Eftersom jag klippte helt, rökning och nikotin, så var naturligtvis de första två dagarna dominerade av den fysiska abstinensen. Den började ebba ut under måndagen för att sedan vara över. Abstinenssymptomen jag får är trötthet, flummighet och lite allmänt knäpp i skallen, medan nikotinmonstret vrider sig inuti mig, skrikande efter nikotin. Monstret har dött nu, han svälter ihjäl efter 2-3 dygn.

Kvar är en kvaddad skalle som får för sig att det skulle vara gott med en cigarett emellanåt. Den delen av hjärnan har ännu inte förstått att jag faktiskt inte röker och inte vill röka heller. Det är väl de här gamla invanda tankarna och associationerna som skapar så kallade ”sug”, om jag kliver in i dem och börjar längta eller tycka synd om mig. Kan jag acceptera att de finns där och bara låta dem bara fladdra förbi som gammalt självrättfärdigande skrot som alla rökare samlar på sig, så är de inga problem. Jag kan till och med le åt dem och be dem flyga och fara. Det är dessa hjärnspöken som tidigare gånger flyttat in i min hjärna och som fått näring och till slut får mig att tända en cigarett.

Hittills har det inte skett och det är jag tacksam för. Veckan har gått bra och jag får väl hitta på nåt att fira med idag. Kanske något gott till kaffet i eftermiddag?

Jag behöver inte röka idag. Det är riktigt häftigt.

117 dagar!!!!

Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Det är så skönt att vara fri från nikotinet!! Att inte stinka rök, att känna sig fräsch! Sen alla pengar jag sparat, ja det finns BARA vinster i att sluta röka.

Jag vill säga till er därute som kämpar och som kanske till och med har en dålig dag. Kämpa på! DU klarar detta! I början trodde jag att jag alltid skulle gå runt och tänka på cigaretter MEN så fel jag hade :) Det blir lättare med tiden, jag lovar bara du verkligen har bestämt dig att du vill sluta!
Lycka till alla och ge dig själv en klapp på axeln, DU är värd det :) Kram på er

På lördag är det 3 veckor

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Är besviken på mig själv att jag inte lagt ned Zonnicsnusen iof bara 2mg 1 stycken om dagen samtidigt som för 4veckor sen rökte jag ett paket om dagen, någon sa till mig att anledningen jag inte sover är att jag triggar nikotinabstinensen med att ta zonnic, är det så vet någon där ute? är det inte snällare för kroppen med litet uns av nikotin?
Sover knappt, fryser på dagen svettas på natten, snuvig och hostig med sår i näsan och humöret!... ville faktiskt strypa vår skälliga/knäppa hund i kväll.
När lugnar det ner sig med allt ca? vet någon
Blir det värre med Zonnicsnusen kanske? den pyttedosen? vet någon

Idag är en skitdag men i morrn är en ny bra dag, det vet jag, vi kämpar bara vidare och jag tar en dag i taget!

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se