januari 2014

Godmorgon!

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Godmorgon!

Jag väljer med glädje rökfritt idag! Vad väljer ni?

80 dagar rökfri - dags för en liten paus

Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Det har ju varit ganska lätt att hålla sig rökfri de sista veckorna, även om tanken "nu skulle det vara gott..." har fladdrat igenom min hjärna då och då. Men när jag sedan tänkte till ordentligt för jag VET ju att det INTE är gott, har jag konstaterat att det är rent slentrianmässiga tankar, ett slags mental lathet. Att jag var van vid att använda en cigarett som universalmedel mot precis allting. Trött? Ta en cigg. Normalmänniskan tänker: Måste sova. Hungrig? Röka är en bra lunch. Stressig? Cigg blir bra. Hela tiden samma sak, jag rökte istället för att känna efter vad det var jag egentligen behövde. Och då kunde jag hålla igång och få en massa gjort utan att slösa tid på mat och sömn och annat oviktigt, det gick så bra med kaffe och röka. Att jag fortfarande är frisk är egentligen obegripligt, men så är det, måste ha ärvt en järnhälsa av mina förmödrar och förfädrar. Men nu har jag lärt mig definiera mina behov snabbt och säkert. Och det är definitivt inget röksug jag känner. Detta som tröst för alla som undrar hur länge man känner suget. Bara du ger dig tid, ta en liiiiten paus när du känner att du vill ha.......nej, ingen cigg.....någonting och då kommet du fram till vad du faktiskt behöver, det kan vara mat, dryck, vila, få vara ifred osv .
Och varför ligger jag här på soffan och skriver mitt i natten? Jo, spänstiga mormor har de små barnen här på en vecka (treåringen har halsfluss och lillebror får hänga med) och då hinner jag nog inte med några privatnöjen som att skriva inlägg och kommentarer den närmaste tiden. Jag kommer att sakna er, för att det blir en ganska lång paus och jag är rätt så beroende av sidan, tyvärr. Ha det så bra och kämpa på, det lönar sig!!!

Trött på cigg

Igår rökte jag 10 cigarretter.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Jag klarade att hålla ett rökstopp från jullovet och in på det nya året. Totalt i 13 dagar med hjälp av nikotinplåster.

Mådde riktigt bra! Orkade mer, andades lättare (har astma) , kände dofter tydligare och var mindre stressad.

Det var inte smärtfritt. Hade ont i tandköttet då blodkärlen började vidga sig och sov oroligt på nätterna. Annars var det befriande och jag kände mig stark!

Jag fick sedan för mig att träffa ..vänner och slå till en stor utekväll. Hade precis kommit tillbaka från mitt "rehab" hos familjen. Jag såg mig fortfarande som rökare och därför visste jag att jag skulle ta en cigg den kvällen, även om jag inte trodde att det skulle gå så lätt.

Ryckte av plåstret och ciggen som 2 veckor tidigare varit en rutin smakade nu skit. MEN nu var jag fast igen!
Den kvällen rökte jag många cigg. Dagen efter intalade jag mig att jag hade kontroll.

Nu är jag här efter 2 veckor som rökare igen.

Så trött på cigaretterna och att ständigt dras med långvariga förkylningar som kommer titt som tätt, allt slem, pipande andning, trötthet, dålig kondition, magkattar och dålig hy.

NU räcker det! Mitt försök till uppehåll var inte förgäves. Tvärtom så vet jag nu att det går att klara av.

Har provat att sluta många gånger. Provat nikotin sugtablett, tuggummi, plåster, ren vilja, snus, trappa ned och champix.

Nu vet jag vad som passar mig bäst och det är plåster. Dag 1 är snart slutförd. Den 7 april har det gått 10 veckor med plåster, därefter ska jag klara mig utan. Det är mitt långsiktiga mål.

Till dess ska jag ta en vecka i taget.

Lite orolig över viktuppgång men om jag tänker mig för och motionerar ska det nog gå att balansera. HOPPAS!

Jag är redo för utmaningen! Även om det kommer finnas tuffa dagar.. Jag KAN för jag VILL.

Bara en enda liten....

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Idag har den listige fan försökt dribbla med mig. Han har kört med ”bara en cigarett”-varianten. Typ, att jag nog skulle vara värd det efter 10 dagars upphåll. För att fira liksom… Ja, och naturligtvis för att få känna den underbara känslan av att fylla lungorna med välsmakande och ljuv rök som vederkvicker både själ och hjärta och gör livet alldeles underbart att leva.

Så vi åkte till IKEA istället för att beställa ett nytt kök. Men ingen hade tid med oss där. Då tänkte vi att vi beställer de där garderoberna för hemkörning. Jodå hejsan. Det resulterade i en plocklista och en hänvisning ner till lagret. Ur högtalarna hördes att IKEA stänger om 30 minuter. Tack och adjö.

Nu har IKEA bommat igen. Vi är hemma igen med en god espresso i näven. Jag tände aldrig den där välsmakande och välgörande cigaretten. Och det var inte Kamprads förtjänst. Känner mig lite tung i skallen efter denna dag och tänker hoppa i bingen rätt tidigt. Har vi tur är det en ny dag imorgon.

Nej tack har aldrig varit enklare.

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Efter lördagens stora fadäs har saker ändrats i min hjärna.
Jag tror att jag på riktigt förstod, den där trötta söndagen, att det är en vinst att sluta. En förlust att börja. Liksom på riktigt riktigt.

Det har aldrig varit enklare att välja bort cigaretter sedan dess. Söndagen och måndagen har jag med glädje valt bort ett rökande liv. GLÄDJE!

Imorgon tänker jag vakna och med glädje välja bort cigaretter. Igen!

Trevlig kväll alla kämpande vänner!

Vad krävs av än för att lyckas?

Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Det är klart att jag insett att cigaretterna inte ger mig mycket positivt. Hälsan förstörs, rökhosta, fula tänder o.s.v. Jag vill ju inte heller gå runt och vara rökare livet ut! Jag vill ju få ett stopp på det hela. Men jag vet inte hur man bär sig åt för att lyckas. Jag har försökt i så många år att sluta och någon gång kommer jag att lyckas. Men vad krävs av än för att lyckas undrar jag?

Skriker i Kroppen

Igår rökte jag inte och snusade 8 prillor.

Jag har nu inte rökt sen i lördags middag. Idag Måndag, "Jag" ( jag i grunden men press från flickvännen) har valt att sluta röka men i alla fall till börja med fortsätta snusa.

Dag 1

Igår rökte jag 10 cigarretter.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Imorse va det då dax. mitt nya liv mot att bli rökrfri. än så länge går det bra känner inga större abstinens besvär än, dock är jag väldigt orolig hur tempramentet kommer att bli, har försökt åtskilliga gånger att sluta men har hithills inte lyckats då jag sökt bråk men min make enbart för att få gå iväg och köpa cigg.
Men nu är det bra nu har jag bestämt mig,,jag ska bli rökfri...

Fri i sinnet

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Jag ser att det står 208 dagar som rökfri på räknaren. Det är lite för bra för att vara sant. Jag är rökfri.
Den 10-åriga flickan som var starkt nikotin beroende redan då har lyckats att sluta efter 28 år.Utan ett enda bakslag. Utan att ha gått upp några kilon. Utan att skilja mig. Utan att ha försakat någonting alls egentligen. Det är ett emotionellt helvete när nikotinet inte finns där för att trösta. MEN. Inte var jag så mycket stabilare då heller. Heja-Heja.HEJA mig! Och er andra där ute ockå!

Man köper en ny biljett varje morgon

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Det är dag tio i det nya livet. Tidig morgon. Katterna har fått mat och jag smuttar på min morgonespresso medan sinnena vaknar. Suger också förnöjsamt på känslan av att inte behöva röka, inte längta efter morgonciggen och inte vilja röka. Det är forfarande så nytt, så stort och så skört. Är riktigt rädd om det. Och tacksam. Det är ingen strid, ingen kamp, inga galna sug, inga vredesutrbrott och inget klättrande på väggarna. Jag rusar inte heller runt och letar efter min frus cigaretter. Vill inte ha dom. Det är lugnt och fint, just nu. Denna morgon, måndag och allt.

Jag förstår också att det kommer att ta en tid att vänja sig vid ett rökfritt liv, att landa och känna sig trygg i det. En dag i taget är resan och man måste köpa en ny biljett varje morgon. Jag har min i handen nu.

- - -

PS. Tråkigt Janglin. Hade jag kunnat hade jag stoppat dig att gå ut. Vibbarna var inte goda. Det är av erfarenheter man lär sig...

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se