januari 2014

Elfte dygnet

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Haft en rejält spänd dag. Inte så extremt jobbigt egentligen, men så där småspänt. Jag har varit lite småtrött också, dessutom stressad känsla. Men jag har avstått cigaretter och det är toppen. Jag hämtade ut två tentor idag och en fråga på en tenta rörde att vi skulle ghöra en operant beteendeanalys över ett beteende vi vill förändra. :-) Den tentan skrev jag beteendeanalys utifrån problemet att jag rökte och mitt önskade beteende var att jag ville bli rökfri. Jag fick full pott på den frågan. :) Haha ... Nu har jag full pott i praktiken också så länge jag inte röker. Och jag tänker inte röka. *smakar lite på orden "ska aldrig mer röka en enda cigarett"* - kanske, det känns närmare till hands nu än för en vecka sedan. :)

Jag är på ett ganska bra humör trots att jag är spänd. Jag är stolt över mig själv när det gäller de två tentor jag hämtade idag. Bra resultat. Jag är glad att jag lyckats rycka upp mig efter gårkvällens känsla av att jag var nära nära nära. Jag vill vill vill vara rökfri. Jag vill absolut inte röka.

Skoldagen har känts helt okej och faktiskt ganska befriande (eller rejält) att slippa gå ut regelbundet fem minuter för att suga i sig gift. Om jag nu går ut (idag har jag inte gått ut mellan att jag kom till dess att jag åkte hem) så behöver jag endast inhalera friskluft. Det är skönt, befriande. Men något stressar mig och det är antagligen att jag har ett PM att skriva och en tenta att plugga till parallellt med obligatorisk närvaro i skolan. :o) Så egentligen är det ju inte alls rökningens ickevarande som är problemet. Utan stresskänslan jag har just för stunden. Det finns ju tur nog andra sätt att hantera den stresskänslan på.

Det här kommer att gå toppen ....

Kämpa på alla där ute. Kanske uppdaterar dagens inlägg innan jag somnar. Vi får se.

Ok. Hjälp. Vad händer?!

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Ännu en dag utan ciggaretter. Känns förvånande. Jag trodde faktiskt inte detta om mig själv!

Men. Ett annat problem (en den ständiga kampen med ängeln och djävulen på varsin axel) har uppkommit. Och nu behöver jag hjälp!

Jag har de två sista nätterna legat vaken och vridit på mig som en ål. Jag borde inatt ha varit sjukt trött efter två timmars sömn natten innan. Men icke!
Jag har lyssnat på podcaster, tagit mig igenom 400 sidor om utrikespolitik, sett på netflix, funderat på livet, älskat livet, hatat livet, legat på höger sida, vänster sida, soffan, sängen, soffan igen. Jag har till och med käkat parmaskinka och lussebulle i sängen.

Någon som känner igen sig? Har detta med rökstoppet att göra eller är det något annat i livet som gnager?

Kämpa på "sluta röka vänner"! Må vi vara starka!

Det är helt ok

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Är 50år rökt i 35 år sista åren ett paket om dagen! har tagit Zyban och började med och dra ned till hälften zybans biverkningar är inte att leka med kan jag säga! gick bra att dra ned sen fick jag problem tyckte att jag var så duktig ändå...till slut så bestämde jag mig , blev så trött på mig själv bara! Hostan jag hade på morgonen var hemsk, trött, orkeslös alltid jaga ciggen, rökrynkor, tandkött som var grått! bara rösten skrovlig och hemsk usch! Har nu inte rökt på 4 dagar och det går bra även om suget kommer emellanåt !den lilla jävulen i huvet som säger bara en cig, slår bort det och gör något annat eller dricker vatten. Hoppas det inte varar så länge till med suget var femte minut ??och abstinensen tror jag har börjat ge med sig tror jag? har iaf sovit i natt någorlunda inatt och det blir väl bara lättare antar jag? Det svåraste tror jag blir att behålla motivationen i flera månader anledningarna till att sluta kan lätt blekna med tiden. Mår ovanligt bra nu och andningen och astman har blivit mycket bättre och lukten av rökaren har jag känt, det luktar verkligen askkopp av en nyrökt människa!

Herregud, är det dags nu? Redan?

Igår rökte jag 5 cigarretter.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Jag har rökt i ca 10 år och har aldrig försökt sluta – fören nu. Jag har lovat mig själv att 2014 är året jag ska sluta. Och jag hade en plan. En plan om avtrappning för att vara helt rökfri de sista 3 månaderna av året (för att det skulle räknas som ”slutat”). Jag tappade bort min plan redan 12 h in på det nya året. Nu har jag ingen strategi – eller jo, men strategin varierar från dag till dag. Just nu verkar jag ha bestämt mig för att sluta ”cold turkey”. Pang bom. Om ca 1,5 h har jag varit rökfri i 24 h. Men jag ska inte ljuga, jag är så röksugen att jag får krupp. Är så nära att tänka: ”äh, det är ju bara den 8 januari – jag har nästan ett helt år på mig att sluta!” och sedan ta en cigg. Under dessa 24 h har jag upplevt följande misär:
• Sömnlöshet
• Hunger
• Rastlöshet
• Tristess
• Tomhetskänsla
• Inre kamp mot mitt sunda förnuft / Manipulation

HUR ÄR DET MÖJLIGT?!

Jag pendlar mellan att vilja sluta röka och att helt plötsligt försöka rättfärdiga att jag röker. Just nu är allt jag kan tänka på att: jag vill nog vara rökare. Jag tar konsekvenserna. Om jag röker nu så är misslyckandet inte för stort, det har ju bara gått 24 h och inte flera veckor av slit och abstinensbesvär.

Jag måste skaffa mig en plan och delmål. Oj oj oj, vad har jag gett mig in på?

dag nr 3

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Så är det dags för bakslag. Urinvägs infektion men vad f-n..... Fick tokont i magen i går kväll en feber som på 5 min rusade upp till 38,5. Kände mig helt skakis och frös. Jag kan inte sova just nu i alla fall, men natten i natt var hemsk. Jag var bara sekunder i från att ta bilen till natt öppna macken för att köpa cigg. Men jag gick upp satte mig vid köksbordet och drack vatten, och resonerade med mig själv. Läste inläggen på loggen. Tack till er som skriver. Ni fick mig att låta bli. Jag blev fördröjd i ca 15 min och det hjälpte mig att inte åka i väg. Jag har pratat med in chef nu på dan, och hon har själv slutat röka för många år sen. Dessutom är hon sjuksköterska i botten, men hon jobbar inte med det nu. Hon sa till mig att bara stå ut, det kommer alltid bakslag i någon form. Tack till alla där ute, ni ger mig kraft och mod att ta mig vidare. Och det är skönt att veta att man inte är knäpp för att man tänker vissa tankar eller gör konstiga saker.

Om du redan har det tufft, se då åtminstone till att få ut en belöning av det.

Igår rökte jag 3 cigarretter och snusade 2 prillor.
Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Ganska stort .

Hörde någon gång "You are already in pain, why not get a reward from it". Talaren manar till att om du ändå är nere på botten eller upplever en utmaning så krävande att du är nära att ge upp - så kan du lika gärna se till att få ut någon belöning av det, tex att fortsätta för att nå ett mål. Föreläsaren använde sig av ett exempel där en elitidrottare upplever sig så nära bristningsgränsen att denne vill ge upp, det är just då som man skall fortsätta lite till och sedan lite till och sedan....

För oss nikotinister (använder begreppet för oss som rökar och snusar) som egentligen vill gärna sluta så är cigaretten eller snusen att "ge upp". Då menar jag för oss som kommit till bristningsgränsen, där rökandet kanske blivit en kil i förhållandet, en direkt hälsofara, en smutsig flykt från verkligheten - ja så till den gräns att det påverkar din vardag klart negativt.... för oss, är den där ciggen ännu ett kvitto på att man "givit upp". Och när man "gett upp" varje dag under lång tid påverkar det tillslut din egen självbild så till den grad att iaf jag tyvärr FÖRAKTAR mig själv, upplever skam och äckel.

Just nu i livet upplever jag så många utmaningar på så många olika nivåer som karriär, socialt och familjeliv, ekonomi, hälsa etc att för mig har nikotinet blivit min enda tillflykt, det vore ju vansinnigt att sluta mitt i allt detta. ...Eller?
.. "You are already in pain, why not get a reward from it". Om jag ändå är nere i skiten och varje cigg ökar min skam kanske jag åtminstpne skall försöka få ut en belöning av detta. Som alla vet går livet upp och ner och hur orättvist det än kan verka så har vi alla perioder där precis allt har skitit sig. För vissa blir det för mycket för andra blir det en näst intill outhärdlig utmaning som genomlevs. Följderna kan bli allt från en erfarenhet rikare till psykiska och fysiska symptom man bär med sig för alltid. Hos mig har magen redan fått ta smällen. För att inte tala om sömnen.

57 dagar

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Ja-a, livet fortsätter, trots jular och nyår och rökstopp och dieter.
Jag läser engelska varannan vecka på jobbet och idag fick vi i uppgift att göra en "bucket list". Jag vet inte varifrån ordet kommer, men det går liksom kort och gott ut på att skriva upp saker man vill i livet, drömmar och mål i fem olika kategorier:
1.Personligt
2. Kunskap och talang
3. Resa
4. Karriär och pengar
5. Lifestyle (hälsa och livstil)

Jag tänkte få ångest redan när läraren började berätta om uppgiften. Om det skulle hjälpa mig att göra listor på vad jag vill med mitt liv så skulle jag för böveln ha skrivit de listorna för länge sedan. Och om jag trodde att jag kunde skriva om så triviala saker som jag faktiskt kunde uppnå så skulle jag gladeligen skriva listor. Men det känns för stort, för skrämmande, för hopplöst att skriva ner allt det där jag vill, för det är inga småsaker. Om det största jag vill uppnå i livet är högre lön, skulle jag fixa högre lön. Om min största dröm skulle vara att resa jorden runt, skulle jag börja spara nu med det samma. Men när MINA drömmar är så jävla diffusa, så miljontals många ljusår ifrån mig att det inte finns en minsta lilla möjlighet att jag skulle kunna göra någonting överhuvudtaget för att uppnå dem, så känns det som en kalldusch att ens tänka på dem. Så därför brukar jag låta bli.
Det är mycket enklare att låta bli att tänka på alla de där sakerna som jag längtar efter så fruktansvärt mycket, än att avrje dag vakna upp till ett liv där de sakerna fattas.

60 dagar - och vad får jag för det?

Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Nu börjar det kännas riktigt bra. Efter 3 dagar med de små barnen kan jag konstatera att jag har blivit en riktig trevlig människa,, gladlynt, tolerant, uthållig när det gäller fysisk belastning. Jag har inte längre behovet att belöna mig med med en mysig rökpaus. Jag klara mig t.o.m. rätt bra utan att behöva den där milslånga promenaden varje dag, det gick bra med 500m på grusvägen i småbarnstempo. Men det finns även nakdelar : Jag har blivit lite mindre effektiv, något latare och har numera lättare för att slå dank, vara helt sysslolöst utan dåligt samvete. Och så detta nya laster - att kolla loggen hela tiden och kommentera. Får se upp med det i framtiden, för det kan ju inte vara hälsosamt.

Tionde dygnet (i repris)

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

(Mitt inlägg blev spammärkt!!) :)

Jag är tillbaka hem och sitter i köket och har precis insett att kursens inlämningsuppgift skall vara inlämnad klockan 23.59 den 12/1. Utöver det har jag föreläsningar, samt en omtenta att plugga till (den omtentan går 15/1). Mycket nu. Stress ökar ju risken att man triggas, så jag behöver hålla ordning på tankar och känslor kring stressen.

Jag hade dessutom en redig riskzoon för nån timma sedan. SÅ nära. Men jag vann fighten mot ciggen igen. Det här kommer att ta tid. Nu måste jag nog försöka skriva lite skolarbete.
**************
Kl 22.40: NU är jag väldigt trött. Men jag har kört en liten sammanfattning ur en bok och skall skriva ännu en sammanfattning. Sedan skall jag skriva ut både mina och kompisarnas sammanfattningar. Men helt ärligt orkar jag inte mer ikväll, så nu släpper jag studierna för kvällen, bära eller brista.

Lägger mig väl i sängen och läser lite psykoanalys och psykoanalytisk terapi.

Ha det gott! God natt! (fast jag tjuvkikar nog med iPaden där uppe för jag lär få svårt att koppla ned -en liten nackdel just nu)

Om 1,5tim smäller de :)

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Vågar knappt el kan knappt kanske stämmer bättre in skriva....
För om 1,5 tim har jag vart rökfri i ETT HUNDRA DAGAR haja 100 dar. MAJGADD som jag har kämpat mot allt som de innebär att sluta. Jajo jag har fuska de har jag o var de gott? Nix! Började jag om att röka? Nix!
Så under dessa dar har jag "tjänat" ihop strax 2000kr o har för mej "missat" 600 cigg. WOW 600 st joo de är en del... OM jag är stolt haha skoja inte!
Så hipp hipp hurra för mej som fyller 100 dagar som rökfri!
O grattis till alla dom tuffar på o till er dom just hoppat på "tåget" grattis til ert förmodligen absolut bästa beslut i ert liv!
Kram

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se