juni 2013

3kg plus och magkatarr

Igår rökte jag inte.
Nikotinsug nu: Ganska litet .

Motivationen i botten.. jag har jävligt ont i magen och upplever mig själv som uppsvälld och tjock och obekväm.. Dessutom gjorde jag mig själv otjänsten att väga mig denna morgon från 53,5 till 56,5 på två veckor. och Magkatarr på detta gör livet bara lite mer pessimistitiskt.

Vid tre tillfällen i mitt liv har jag försökt sluta röka och det har varit vid dessa tillfällen jag har börjat röka igen varje gång. Viktuppgången... vikten och stressen paniken över att tappa kontrollen och inbillningen att det kommer alltid vara så här .. ont uppsvälld, tjock och missnöjd. (den här gången ska jag hålla fast vid mitt rökfria beslut no matter what känslorna och tankarna säger åt mig att jag borde göra)

Jag kan inte skylla viktuppgången på nikotinabstinens, jag kan inte heller klandra mig själv för att jag motionerar för lite tycker jag.. Jag kan däremot ta ansvar för att äta mer regelbundet och stressa mindre. Planera och göra klokare val. så slipper jag nog panikäta på kvällen av hunger, och få bukt med min hemska hemska magkatarr.. som inte heller beror på att jag slutat röka utan beror på stress press jag lagt på mig själv i kombination med oregelbunden matvana och tokiga MÄNGDER kaffe...

Men visst är det lätt att kasta in handduken.. gå å köpa ett paket cigg, svälta ner sig till bekvämligform genom att röka mig mätt o lugn och smal igen.. frågan är bara om den ångesten ja känner nu inför mina kilon plus och det själv"hatande" anklagande för att det är mitt eget fel skulle kunna mäta sig med den ÅNGESTEN som kommer den dagen läkaren berättar att jag har KOL? eller den dagen jag vill kunna prestera bra i triathlon ?

Leva med den vetskapen att jag valt den lätta vägen "undvikande av obehag" hela livet för att sedan få betala dyrt av KOL? Cancer? självbedrägeri? och leva med vetskapen att jag vågade inte ens acceptera 3kg på en våg...

8 månader

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Hipp hurra vad jag är bra. I dag är det 8 månader sen jag slutade röka.
Fattar inte vart tiden har tagit vägen.
Håller tummarna för er alla andra där ute att ni mår lika bra som jag gör.

nollat räknaren nu!

Igår rökte jag 10 cigarretter.
Humör nu: Ganska dåligt.

Jävligt sur!! på mig själv, så jävla sämst.

Hur nollar man räknaren?

Igår rökte jag 10 cigarretter.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Satans skit I say no more!

777dagar

Humör nu: Mycket bra.

Ja det knallar på fint och är fortfarande rökfri. Inte ett enda bloss på 777dagar! Fortfarande stolt över mig själv :-)

Kämpa på alla!

Hatar mig själv

Igår rökte jag 20 cigarretter.
Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Mycket stort .

Jag verkligen hatar mig själv.Någon måste nog slå mig hårt i skallen
för att jag verkligen ska klara det här. Har två oöppnade paket kvar.
Vill ju inte röka.Måste verkligen ta nya tag igen.Vet bara inte hur.
Har inte ringt linjen än. men jag gör det imorgon. Garanterat.
Önskar det fanns vaccin mot detta.
Kramar till alla som kämpar

men håll käften nu då....

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Inget.

...j-a nikotin monster! Jag vill inte, ska inte, kommer aldrig, tänker inte RÖKA! Det är äckligt och jag är äntligen ickerökare. Gå över till någon annan som vill ha med dig att göra ditt lilla monster. Jag vill inte!

I morron är det 160 dagar...

Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Inget.

...och jag är på mitt allra sämsta humör. Tror det kan vara mina värsta dagar på hela rökslutartiden. Riktigt uselt nu. Är både arg, ledsen och hemsk. Jag blev så himla ledsen när mina barnbarn åkte hem den här söndagen. Värre än vanligt. Det är som att de håller upp mig och får mig glad, och allt annat gör mig ledsen. Fick be mannen att plocka bort leksaker och sånt för jag bara grinade. Idag är jag mest arg. Måste bara in här och ventilera. Det är så roligt att läsa att det går bra för er, att ni kämpar på fast det är jobbigt. Ni är verkligen jätteduktiga allihop!! Själv känner jag mig beredd att kasta in handduken.... En timme i taget, det ska nog gå. En timme i taget....

Start på fredag!

Nu är det hög tid att ta farväl av detta gift!!
Förra året höll jag upp i ca 40 dagar och det kändes skitbra, trillade dit en dag när jag behövde vara stark....
Ja vad säger man? inte hittar man styrkan i ciggen!
Efter det försöket har jag inte rökt inför min familj, men är inte dom med åker ciggen fram ganska omgående.

På fredag är det dax att fimpa, dax för en friskare fräschare jag att titta fram igen.

Fan!

Igår rökte jag 4 cigarretter och snusade inte.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Satan! Var rökfri i 13 dagar, sedan sade det smack - pang -bom!! En cigg! Sedan har jag köpt lkanske sex paket på en vecka. Bara att börja om, ta denna dag som ett stort farväl till ciggaretterna. Såhär kan jag inte ha det, springa runt och vara röksugen. Tror jag måste hålla i med nikotonsubstituten, för jag kan inte med gott samvete springa runt och blossa. "Det är helheten som gör det", säger folk. "Om du röker i tio år får du inga skador eller följdsjukdomar", sade en läkare. Men det går inte att tänka så om man faktiskt skall sluta, även om man vill så kan man när det sviktar uppe i skallen på sig använda dessa argument till att suga i sig en massa gifter osv. Det är inte bra och inte klokt.
Jag vet att jag har ett val, och nu har jag kommit till den punkten (igen) att jag måste göra något åt det. Vill inte bli en rökare igen. Jag saknar att känna alla dofter och piggheten som inföll sig kort därefter. Bara att härda ut och inte denna gång sluta med nikotinmedlen för tidigt. Även om jag kanske bara tog ett tuggumi då och då (typ varannan-var tredje dagish), så kan det ha varit så enkelt...
Suck, pust och stön + en gnutta besvikelse.
Men man får väl ta lärdom av sina misstag.

KRAM på er allihop!
Och tusen tack för denna sida, detta forum!

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se