augusti 2008

mm...

hmm.. snälla döm mig inte nu men jag tror att jag ska ge upp det här försöket och göra det senare när jag har fått iordning på mitt liv först. det var en dum idé att sluta röka nu när allt annat är så trassligt. men det var ju för att jag var så snabb med att säga att jag skulle sluta röka så att jag inte ville ändra mig, för då skulle alla tycka att jag är misslyckad, därför fortsatte jag, och då var det ju som kört tänkte jag, nu är det ju bara att fullfölja det jag har sagt. jag kan ju inte säga att jag ändrar mig nu. plus att vissa trodde att jag skulle misslyckas, och då blev jag så här "näe, då ska jag visa er!

YESSS....................RÖKFRI i 5 MÅNADER!!!!

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Tänk jag har nu varit RÖKFRI i 5 MÅNADER!!!!
Jag är verkligen stolt över mig själv, då jag rökt i många år så har det här inte varit någon lätt resa. Jag har nog varit dum mot mej själv & inte tagit till dom hjälpmedel som finns på marknaden, men ska jag vara ärlig så visste jag inte att dom fanns förrän jag hittade denna sidan. Men jag har hittat lite egna knep så det har gått ganska skapligt ändå men visst har det varit jättejobbigt vissa dagar, kanske skulle det varit ”lite” lättare med fler hjälpmedel?
Huvudsaken är att jag har klarat av det & jag har haft ett otroligt gott stöd & peppning från min älskade man & så har jag själv varit väl motiverad till att bli rökfri. Att vara VÄL motiverad till att bli rökfri tror jag är det allra bästa hjälpmedlet som finns för att lyckas att bli rökfri.
Men visst känner jag fortfarande saknade av de dumma, hemska & äckliga giftpinnarna
(& hur idiotiskt är inte det) & vissa dagar är jag väl lite låg i mitt sinne men det jag ska också klara av för det blir bättre & bättre ju längre tiden går.
Jag har så mycket roligt & spännande framför mig i nästa vecka ska jag bli MORMOR för femte gången & det ska bli så ljuvligt. Så klart!!!
Längtar så mycket efter detta lilla barnbarn.
Jag har haft lite mycket runt mig just nu några veckor då mina valpar har ”flyttat” hemifrån & då är jag alltid lite mentalt låg för det är jobbigt när dom små flyttar. Men dom har fått underbara hem så nu känns det helt okej.
Roligt att det kommit så många ”nya” hit på bloggen.
Jag skickar er Alla nya som gamla många PeppKramar.
Och ni vet väl att: VI SKA VINNA!!!
/Tittan

Grattis Liselott!

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Grattis Liselott!
Skickar dig ett stort GRATTIS till fem månader som rökfri,
du om någon är verkligen en förebild för oss Alla här inne på bloggen.
Du får en STOR bukett med blommor från mig.
Ha en underbar dag & du klarar dig säkert utan Campixen nu.
Du vet väl att: VI SKA VINNA!!!
En JättePeppKram från Tittan

Glad!

Igår rökte jag 20 cigarretter.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Efter ett långt eländigt återfall är jag tillbaka! Och det känns så bra! Jag har verkligen saknat alla vänner här men det har inte känts OK att vara aktiv här och samtidigt röka. Jag blev så hjärtinnerligt glad för alla välkomstkommentarer, extra mycket värmde det när mina gamla kompisar skrev. Tycker hemskt mycket om er mammajane, Tokfia, liselott m fl och jag tänker ofta på er även om jag inte visat mig här på länge. Men det verkar också som om loggen fyllts på med en hel massa nya mysiga människor, ska läsa in mig på alla historier nu när jag kommer att bli sysslolös, utan cigg. Igår träffade jag en alldeles underbar läkare, han tyckte att min vanliga läkare betett sig märkligt som inte skrev ut Champix. Men nu har jag fått ett, och en ordentlig kur! Den vanliga 12-veckors plus ytterligare 12 veckor. Så nu känns det som om jag har både hängslen och livrem! Direkt efter läkarbesöket lämnade jag in receptet, vrålkörde hem och tog den första tabletten. Och började må illa rätt snabbt. Då mindes jag! Så var det - jag hade lite bekymmer med illamående under den första tiden. Men jag kommer också ihåg att röksuget försvinner gradvis- så vad är då lite illamående? Jag hoppas verkligen att det fungerar denna gång, jag är så trött på att röka, det står mig upp i halsen. Och det är verkligen inte många människor som röker längre, det märker man när man är ute och äter eller på något annat jippo. Skönt, då behöver man inte bli påmind.
Nu i början kommer jag nog att mest skriva av mig här, förbereda mig mentalt på rökstoppet som blir senast den 4 sep (tidigare om det känns OK). Men sedan kommer jag igen, med kommentarer och peppningar! ´
PS: helenet! Vill du inte hänga på?/Kram
Lena

Dag 5

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Dumma nikotin, försvinn från min kropp!

Monica Hurra!!!!!

Jag firar dig idag oxå!!! Grattis till dina 200 dagar! Jag vill önska dig en alldeles underbar dag och du vet ju att DU är bara bäst vännen! du är verklien en förebild som både snusat och rökt, du har visat verkligen att det faktiskt går att sluta med sånt här gift. Tack för att du finns!! Kram på dig från Liselott

Fem månader

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Jag har klarat fem månader, det trodde jag aldrig. Jag hade äran att få lära känna människor på denna blogg, jag är oerhört tacksam för att jag fick en kanon bra slutaröka tant. Det har inte varit en lätt resa men det går. Jag har ätit champix i 160 dagar och nu förra veckan och denna vecka så har jag ätit det första paketet baklänges, så nu idag äter jag 1 tablett 1 gång om dagen 0,5, tills på söndag, sen är jag klar med champix. Jag har blivit uppföljd noga av min röktant, först blev jag rädd och sur på henne när hon och läkaren tyckte att jag skulle börja trappa ner och sen sluta. Men jag bestämde mig för att lita på henne, hon sa till mig att försök flyta med, låtsas som om jag flyter på vattnet. Så det är det jag gör just nu bara flyter med, ibland under dagen så gubbar vågorna till med ingen katastrof storm än iallafall. För mig handlade det mycket om rädsla, eftersom jag lagt mycket tillit till champix, men det här går bara bra nu. Sen har jag sparat pengar så jag har satt in spotlights i mitt kök och faktiskt så kändes det himla bra att stå där och vrida på den där dimmern, jag tänkte att så där är det med champix, full dos och sen mindre och mindre och helt släckt. Sen är det bara att lysa själv, nu är det inte champixen som ska lysa utan nu är det jag som är stjärnan som ska lysa av mig själv. Pirrigt men jag tror på mig själv, försöker att förändra mycket i mitt liv så att jag ska få må så gott som det är möjligt som ickerökare. TACK alla underbara kämpar för att NI finns!!! Jag är av hela mitt hjärta så himla tacksam och rörd av denna blogg. VI ÄR BARA SÅ HIMLA BRA; BÄST!!!! Stora kramar från Liselott

Tittan!! hur går det för dig?

Nu är det längesen jag såg dig!! Hör av dig så jag vet att du har det bra kramiz Liselott

Kodak moment

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska litet .

"Jag rökte alltså på morgonen där när jag hade läst ut boken. För säkerhets skull tog jag två direkt efter varandra och började må illa ungefär i mitten av den andra, så när jag fimpade (i blomkrukan eftersom den var blöt) kastade jag ner askkopp, tändare och ett drygt halvfullt paket cigg. Jag hade egentligen tänkt vänta tills paketet tog slut, men nu gick det av bara farten. Innan jag ens hann tänka på att ändra mig tassade jag ut till sopnedkastet med min påse och skickade iväg den. Och tänkte; jag slängde precis ett halvfullt paket cigg."

Den där synen har liksom etsat sig fast. Hur jag tassade ut i trapphuset iklädd endast morgonrock och tofflor med blodsprängda ögon efter en sömnlös natt och hur jag i samma ögonblick som jag släppte soppåsen drog ett andetag i ren förskräckelse och rasslade in i lägenheten igen.

Jag visste då att jag gjorde vad jag måste, men situationen blir inte mindre komisk för det. Det enda som hade varit snäppet roligare är om jag dessutom hade smugit mig ner i soprummet och letat efter ciggen. Min kollega skulle säga att hon fick en bild, rakt in i skallen. Det rör sig ofta en situation som helt enkelt etsar sig fast och kan plockas fram vid behov. Jag tror att den där blir en sån för mig.

Slutat

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska stort .

För ungefär 10 veckor sedan bestämde Anneli att vi skulle sluta röka måndag v. 34. Sagt och gjort.
Men 10 veckors psykiskt förberedande kunde inte förbereda mig på detta. Det gör ont både fysiskt och psykiskt. Lederna i hela min kropp värker och jag sörjer att mina "glada dagar" är över och att jag nu har gått in i en tråkvärld. Lycka verkar vara ett begrepp som är ganska långt borta.

Men en sak som jag kan känna mig lite smånöjd med är att jag inte har rökt på 4 dagar och inte använt nåt hjälpmedel. Det ger mig lite motivation att förtsätta.
En dag i taget!

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se