maj 2008

Hurra! Jag har sovit!

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Ja pluttan...jag har faktiskt mest sovit... :)
Natten till igår sov jag ok, mest för att jag nog var helt utmattad. Igår på jobbet var jag dock fortfarande helt slut och tänkte att nä, nu skiter jag i det här! Jag har gott om semesterdagar och just nu inget överhängande som måste bli gjort. Sagt och gjort, har nu tagit ledigt torsdag-fredag. Det beslutet ångrar jag inte. Sov som en stock inatt till halv elva på förmiddagen. Har haft tvättstuga och lämnat in cykeln på reparation och däremellan suttit i solen på balkongen och läst. Såååå skönt! Det har varit en svag bris som haft med sig en massa underbara dofter....
Jag tror att jag är i en lugn del av bergodalbanan just nu.
Tack för era svar om sömn förresten. Det känns som att jag ska förbereda mig på att sova dåligt ett tag. Bara jag får en och annan natt som nu inatt kommer jag att överleva!
Nu ska jag fixa lite käk till bara mig. Sambon är på jobbmiddag och jag tycker faktiskt att det är ganska skönt att vara lite ensam, man behöver det också. Nu ser jag fram emot en långhelg med mer sova!!
Kram till alla kämpar! Vi klarar det!

Lite tyngre saker....

Varför jag vill sluta! Ville bara berätta en sak som kanske ger er en tankeställare.....

Förra sommaren flyttade jag och min sambo ihop. Hela sommaren gick åt att renovera och pyssla. Vi avslutade sommaren med att åka bort med bonusbarnen. En start på vårt liv tillsammans! Oj vilken omställning att ha barn dygnet runt, men vi hade sååå kul!

Under hela sommaren var min sambo ganska trött av sig, men vem var inte det efter försäljningar, köp och renoveringar. När vi skulle tillbaks till jobb bad jag min sambo att kontakta företagshälsovården om hans trötthet.

Efter någon vecka ringde min sambo mig till jobbet och bara skrek: Jag har cancer och vill inte dö!!! Allt blev bara svart och min enda tanke var att detta ska vi FIXA! Ingen ska dö. Men VARFÖR! Kändes så jävla orättvist. Mot oss, bonusbarnen som gått igenom så mycket med skiljsmässa oc bråk, min vältränade friskus till älskling....

Nu är jag en fakta-människa och tanken OM finns inte. Detta har nog varit vår/min räddning genom detta för att inte jag heller skulle bryta ihop. Visst har det varit dagar när jag gått på knäna. Försöka hålla ihop allt med barnen, ge dom en så normal vardag som möjligt, att försöka underlätta för min sambo när han har haft det som värst. Att inte kunna göra något för den man älskar är tärande.

Nu följde en massa undersökningar, provtagningar, operationer, läkare och samtal innan vi fick reda på att cancern satt i halsen och spridit sig, men den kunde inte sprida sig vidare i kroppen. Iallafall något positivt.
Hela hösten och vintern har inneburit en massa cellgifter och strålningar. När det sitter i halsen innebär strålningen en massa komplikationer (brännskador, otroliga smärtor, kan inte äta osv osv) och man genomgår bland den tuffaste behandling som finns.

Promenad

Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Idag blev det promenad innan frukost för tredje dagen och det är så underbart ute. Fåglarna kvittrar och solen skiner och jag pratar med katter på olika ställen dä jag går förbi. Det enda problemet är att jag har ont i höften och det är lite kämpigt innan jag kommer igång och sedan är det svårt att stoppa mig. Igår cyklade jag ner till ansiktsbehandlingen som jag fick i födelsedagspresent av min man. Det var motvind och jag märkte att jag inte använder samma muskler i benen som när jag går. Mjölksyra i benen och fick gå upp för backarna. Det är bäst att utnyttja det fina vädret och vara ute så mycket som möjligt.
Tack Lottis för ditt inlägg med att le så blir du glad. Den hjälpte verkligen och jag läste för min syster i telefon och hon skrattade och sa, det hjälper verkligen. Tack Lottis.
Jag tänkte på röksuget på min promenad och suget finns där hela tiden till och från, men jag kan tackla det och

Hoho Miablo!

Var är du? Somnat? Man går inte i ide på sommaren....Har det blivit bättre med zzzzz?

Hur går det med halsen förresten? Känns det bättre? Hörde något om att lungorna storstädar när man slutar och det kan ju resultera i det ena och andra. Hoppas din städning är klar och att du mår bättre.

Åker du bergodalbana? Vi kanske sitter på samma? Saknar dig här......

Kramkram

så många av oss som har råkat ut för detta...

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Bikinin har krympt över vintern! Jag hör så många som klagar över detta men ingen får rätt i reklamationsnämnden! Det är vid såna här tillfällen som jag saknar utbudet i storstan. Nu är jag så gammal så jag vill ha bikini med hög midja. Förra sommaren letade jag i hela stan (ca tre affärer), men en expedit suckade och sa, ja, vi tar hem några stycken men dom tar ju slut direkt! Men hallå, om dom tar slut direkt visar väl att det är stor efterfrågan eller... Jag köpte en ny i GBG när jag var där. Har nu läst ut Carrs bok. Till min stora förvåning håller jag med om det mesta. (jag är nämligen skeptiker till allt nytt) Speciellt det här att visualisera sig själv som ickerökare. Ska ta med boken ut på sjön och läsa den mer noga. I går blev jag lite nojig på min röktant, så fort jag nämner att jag har en biverkan av Champix vill hon ta kontakt med läkaren. Jag är friskförklarad efter min tumör, tom. magnetröntgen har minskat till vartannat år. Ska nog aldrig nämna Champix mer för henne. Hon verkar inte kunna så värst mycket om den delen. Jag frågade om det här att trappa ner. Jaså, måste man det. Jag trodde det bara var att sluta!. Jaja, jag kan ju alltid prata med champixanvändare här dom verkar veta mer än vad hon gör. Nej, nu ska jag packa kylväckan, ha en bra dag

Le så blir du glad...

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra.

Hejsan allihop!
jag har läst att om mungiporna dras upp så frigörs endorfiner i hjärnan som ökar välbefinnandet och man blir glad, samt att man kan fejka och lura hjärnan...
Har testat detta genom att "Fejkle" medans jag står i duchen på morgonen och faktiskt känner jag mej gladare, vet inte om det är psykiskt men det funkar...så till alla som känner sig illa till mods och drabbats av "det stora vemodet" prova det är värt det...
pepptips från Lottis// kram

När ni läser detta är det morgon, förmodligen

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

och då ligger jag och sover... Hade tänkt skriva tidigare men det har tagit hela kvällen att läsa igenom allt som skrivits och att peppa både nya och gamla kompisar.
Allt är bra med mig, jag gjorde en bra golftävling i tisdags, var jättenervös, men spelade bra. och Alf det är lättare att få 7 rätt på Lotto än att slå en hole-in-one ....jag har 17.3 i hcp - så din son är en duktig rackare som är singelhandikappare... En av killarna i mitt lag sa att: den sämsta dagen på golfbanan är ändå bättre än den bästa dagen på kontoret....... vi hade klarblå himmel, sol hela tiden, en väldigt fint arrangerad tävling av Lokaldelen ( måste göra lite reklam för telefonkatalogen här!!!!) med fika, dryck (jag fick i mig 2 liter vatten) och lunch efter tävlingen., Men jag spelade jättebra i 17 hål och sabbade allt på sista......ja, så är det. och det måste erkännas att inemellanåt var jag grymt röksugen - det var en kille i bollen som rökte. Men jag klarade mig ifrån att tigga en cigg av honom. Det värsta av allt är att efter en sån här dag vill jag bara vara ledig och spela golf från morgon till kväll. Men se det går inte för sig.
till sist vill jag bara nämna att det återigen verkar gå bra för alla, en del har det enkelt och en del kämpar mer, men alla klarar av att ge det här nikotinmonstret rejält på käften.... och det är förtröstansfullt.
På tal om ingenting och sömn, många sover dåligt inkl jag, men jag måste också poängtera att jag åtminstone inte har lika stort sömnbehov som tidigare för att känna mig utsövd och pigg. ha nu en himla bra dag, och var innerligt och hjärtligt tacksamma för att vi alla SLIPPER röka. laureen

Hej hej!

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Va ett tag sen jag skrev ser jag. I måndags ahde vi återträff på rökkursen. Tyvärr var det bara jag och 2 till där. Men det va kul o höra hur det gått för de 2 iallafall. För mig går det riktigt bra tycker jag. Vissa dagar klarar jag mig utan nikotinplåstret. Törs inte riktigt skippa plåstet på jobbet än. Men jag har gått ner till steg 2 iallafall.
Ska allt visa min bror som inte tror på mig att jag klarar det här!! :)

Jo då Laureen

Jo då Laureen, det är ju självklart vi kommer att skriva 100 dagar. För mig är det ingen tvekan =)
Mitt liv är utan abstinens just nu, inte hela tiden men oftare än annars.
Hade mitt helvette ibörjan kanske värt det för att sedan få slippa detta senare som nu men idag kom suget & jag var på G för att röka MEN NEJ sa jag inte en chanse att jag ska röka.
Så nu när jag skriver här har jag ett sug i magen men det går snart över.
Nu väntar på på dag 50 =) eller man kanske ska vänta på dag 60 då man varit rökfri i ca 2 månader =)
Kramen

stressigt idag oxå

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska dåligt.

Jag har haft ett jädra stresspåslag i 2 dagar nu... puh .. hann knappt hem från skolan förens min sambo ringer och behöver få skjuts till Akuten!... men inga cigg idag för det inte! jagskulle ha kastat mina nikotintuggummin ikväll (2mg) men i ärlighetens namn... Jag vill inte säga adjö ännu
Alltså ... beroende... av nikotinet suck

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se