Välkommen till Sluta-Röka-Loggen!

Här kan du berätta om hur du slutat eller kommer att sluta med cigaretter eller snus. Du kan få inspiration och stöd av andra och läsa om deras arbete för att bli rök- eller snusfria.

Det spelar ingen roll om du redan slutat och vill dela med dig av dina erfarenheter eller om du bara funderar på att sluta, registrera dig nu och börja logga!

Tillbaka på dag 1

Igår rökte jag 30 cigarretter.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Mycket stort .

Jaha, då var man tillbaka igen då. Tre månader höll jag ut förra gången. Jag började röka runt jul igen, samma sak både 2015 och 2016. Alltid tre månader och alltid runt jul. Har rökt mer än någonsin sen dess och nu börjar kroppen säga ifrån igen. Har sagt länge nu att "jag ska snart sluta" men skjuter på det hela tiden. Men efter en sen vinkväll igår med alldeles för många cigaretter vaknade jag till ett tomt ciggpaket och jag tänkte att nu slutar jag! Det rätta tillfället kommer aldrig infinna sig. Så nu börjar jag om på dag 1 igen. Idiotiskt mitt under semestern men et struntar jag i . Går det så går det. Inga garantier. Inga förhoppningar. Men en vilja. En dag i taget och en önskan om att hjärnan är tillräckligt stark den här gången också.

Kramar till er

999 dagar idag!!!

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra.

Imorgon kommer stora dagen, 1000 dagar som helt rök-, och nikotinfri!!!

Det har varit berg och djupa dalar tills för ca ett halvår sedan när jag äntligen började få "grepp om mig själv". Inte så att jag varit röksugen för den biten har varit avslutad länge och beslutet är stenhårt, jag kommer aldrig att återfalla mer, det finns inte på kartan. Det som däremot har varit svårt och jobbigt är alla andra vägar som beroendet försökt få utlopp på!! T.ex sockersug, "unna sig"-tankar och ffa humörförändringar mm.

Men äntligen har jag tagit över rodret från beroendehjärnan. Är säkert inte i hamn än men det är så mkt vanor och andra saker som jag vill förbättra nu och plötsligt inser jag vilken fördel vi som slutat har! Vi har ju lärt oss på det allra svåraste, allt annat blir en barnlek i jämförelse.

Så alla ni som fortfarande kämpar, håll ut...., vinsten är ofantlig!!!

Hur många öl?

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Det där märkliga svaga nikotinsuget infinner sig. Som om någon drar med en sugkopp i ansiktet. Någonstans mellan likgiltigheten och desperationen sänkte jag fyra öl och hoppades på frälsning. Nu försöker jag mestadels dölja min vinglighet och hoppas på att jag packat ned allt som behövs för min kommande utlandsresa. Jag är så j-a trött på nikotin. :(

Men det hände något märkligt idag. Det prasslade i asplöven och jag satt och log åt det härliga ljudet. Skillnaden mot "Det är nog dags att byta prilla"-tänket är omvälvande.

Alkohol, hjälper?

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Varken bra eller dåligt.

Har semester och har hållit upp med snusandet i en vecka. Kom tillbaka från skärgården igår. Därute fanns ingen möjlighet till snusande och abstinensen var mer eller mindre noll. Några mentala utbrott, men inget allvarligt. Jag har testat att hålla upp tidigare och har ganska bra koll på hur psyket fungerar. Dag 4 brukar vara en välsignelse för mig själv och omgivningen. Men sedan jag kom hem (dag 7) har det känts som att leva i Lustiga huset blandat med Spöktåget och Björnes magasin. Mina tre barn försöker driva mig till vansinne, humöret är i någon form av Joker-läge. Om jag inte retas med någon så skrattar jag åt vad f-n som helst. Frun tycker att jag är barnslig och knäpp (no shit!). Hon har aldrig fattat att jag snusat eller nikotinat. Jag började med Nicotinell tuggummin för några år sedan av en slump. Jag började må dåligt av beroendet för några månader sedan efter att ha ökat intaget drastiskt till dubbelprillor av stark sort. Magen kajkade ur och psyket blev labilt eller rent zombieaktigt beroende på nikotin-nivå.

Jag gick igenom alla mina snusgömmor igår, sniffade på dosorna och slängde dem. Jag fick en märklig flashback av hur jag hittade min morfars cigarrer när jag var barn. Jag mindes smaken och hur jag låtsades röka dem och satt och sniffade på dem. Snacka om att giftet gjort avtryck i hjärnan.

Mitt stora problem nu är att alkohol och motion verkar vara det enda som dämpar nikotinsuget. Eftersom jag inte orkar springa mer än en knapp mil så tar jag till flaskan på eftermiddagen/kvällen. Det känns dumt, men ack så skönt på en och samma gång. Det verkar som många upplever rakt motsatt effekt av alkohol; nikotinsuget ökar. Men jag känner inte det. Kan det vara så jag håller på att byta ut ett beroende mot ett annat. Det är ju sjukt tragiskt i sådana fall. :| Lite orolig för att jag ska behöva fajtas med två "beroendemonster" på en gång snart.

Den där morgonciggen.

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Okej, inte rökt sedan i måndags kl 12.00.
Humöret är förvånadsvärt bra. Allt sitter i hjärnan! ( hehe, mitt mantra)
Dock har jag lite funderingar. Morgonciggen?
Hur har ni andra gjort? Detta tillsammans med en koppkaffe, är min morgonstart.
Just nu kör jag på som vanligt, tar en koppkaffe och sätter mig på altanen ( ja, fast utan cigg).
Bra eller dåligt??? Ska jag lura hjärnan att detta är vad vi gör ( dvs samma vana fast utan cigg)?
Hur gör ni? Har ni hittat någon annan supermysig morgonrutin?

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se